Garagedays
Something Black

Något svart får vi från Garagedays, ett band jag skrivit väldigt positivt om här på Hallowed tidigare. Something Black är fjärde albumet för bandet som släppte en riktigt bra debut 2011, och det är ett album som har ett ganska mörkt omslag. De har jobbat med producenten Andy LaRocque denna gång och albumet kommer på El Puero Records för världsomspännande distribution. Men är det något att ha?

Musikaliskt går det i samma tecken som sina tre föregångare och jag tycker väl inte att de direkt återuppfinner sig själva. Det är modernt, snyggt producerat, tungt med bra klös i låtarna. Ganska lättillgängligt och fans av exempelvis Metallica och Accept kommer att dras till de riviga och medryckande låtarna som bandet erbjuder. Sångaren är bra, med pondus i sitt framförande. Variationen är också ganska bra och speltiden hålls sansad så man måste spela om albumet för att börja tröttna på det, men jag skulle nog påstå att man inte så lätt tröttnar på detta album.

Jag gillar energin, albumet, bandet, musiken, egentligen allting – förutom att jag inte hittar några riktigt vassa hitlåtar som verkligen sticker ut och det tycker jag nog att albumet behöver. Något som får en att vilja återvända, men bortsett från den detaljen tycker jag inte att det finns något negativt. Ljudbilden är relativt fräsch, energin är som jag redan varit inne på riktigt bra och albumet rycker med hyfsat även om den nämna saknade hitlåten kan göra att man lätt tappar lite fokus och inte lyssnar på noggrant.

Det följer samma tradition som tidigare för Garagedays och har du gillat deras tidigare album kommer du till väldigt stor sannolikhet gilla även detta album. Men du ska inte förvänta dig att bandet stegar vidare på sin stig, de står ungefär på samma ställe och utveckling behövs om man önskar förhålla sig relevant över tid och det är väl där jag ser svagheten hos Garagedays, något som knappast är förbehållet endast dem då många band tenderar att stagnera och släppa variationer på samma tema istället för att hela tiden driva sitt verk framåt. Jag skulle nog ändå påstå att det kan vara något att ha, det är ett snyggt album.

HHHHHHH