Fotocrime
South of Heaven

Fotocrime släpper sitt andra album South of Heaven, ett album som inte har ett speciellt snyggt omslag. R som han kallas har satt samman ett nytt alster som känns som en mycket logisk uppföljare till debutalbumet Principle of Pain från 2018. En logisk men kanske inte speciellt intressant sådan, utan att gå en massa händelser i denna text i förväg skulle jag väl vilja påstå att R kanske borde ta in lite fler influenser än sina egna i sitt låtförfattande.

Darkwave eller post-punk är den musikaliska terminologi som kan användas för att beskriva Fotocrimes musikaliska framtoning. Lite sådär lagom dystopiskt och bra producerat, hyfsad sång. Det är inte lika fräscht och varierat som föregångaren, men kanske trots allt lite mer intressant än mycket annat som släpps nuförtiden. Däremot kan det väl inte direkt sägas vara ett steg framåt jämfört med föregående album, det kändes lite kreativt och intressant medan detta känns lite som samma sak utan de bästa inslagen från det tidigare albumet. Jag saknar lite djup och kanske även lite svärta.

Egentligen finns det inte alltför mycket att klaga på när det gäller South of Heaven, det innehåller schyssta låtar och inga direkt svaga låtar. Det som saknas är väl riktigt vassa låtar, visst är avslutande Tough Skin ganska tilltalande men det är inget som står ut för mig – det fanns på det förra albumet. Så jag saknar något här även om jag tror att Fotocrimes fans kommer att uppskatta detta album, men det är inte säkert att de kommer att uppskatta det lika mycket som förra albumet.

Gillar du Fotocrime bör du nog ta dig en närmare titt på South of Heaven, om du däremot vill ha ett intressant album i genren är det vettigare att ta en titt på det föregående albumet som jag tycker är bättre än detta. Sammanfattningsvis är det ett kul men kanske inte överdrivet spännande album, det var bättre förr.

HHHHHHH