7Days
Into Forever

7Dagar ger sig in i för alltid som var bandets andra album, det släpptes 2010 för första gången men kommer nu i nymastrad version med omarbetat omslag och bonus. Ett album som i ärlighetens namn känns lite onödigt att återutge nu, varför inte låta det ligga till sig ytterligare ett tiotal år innan man polerar och fräschar upp, 2010 var inte speciellt länge sedan om man inte råkar vara väldigt ung, och inte så mycket har egentligen hänt med power metal sedan dess, album som kom då låter ungefär som de som kommer nu – alltså blir det lite av en fråga om varför när man tar sig an sådana album, varför man tycker att det är en bra idé att ge ut dem på nytt.

Power metal, kanske lite progressiv, en del syntar, lite episkt och sådär – men egentligen inte så värst speciellt när det gäller den stilistiska framtoningen. Hyfsad produktion, hyfsad sångare, ganska typiska låtar för genren. Jag funderar lite på varför man gräver upp ett sådant här album och väljer att återsläppa det, det är ju inte speciellt på något sätt så varför skulle det finnas något större intresse? Dessutom, hela 73 minuter långt, så lå nga album fungerar ytterst sällan, speciellt inte inom en mer mainstream-betonad genre, då behöver det vara mer direkt och mer koncist för att man ska orka hålla intresset uppe.

Första gången jag spelar detta album känns det som att det aldrig tar slut och att alla låtar känns identiska, nu tar det ju givetvis slut och det är mer varierat än första upplevelsen med kvinnlig sång som kryddar vissa stycken och tolv olika låtar som inte låter exakt lika. Men det är svårt att komma ifrån att det är ett ganska statiskt album där väldigt lite händer från inledning till slut, det är inte ett speciellt intressant album egentligen och jag ställer mig frågan varför skivbolaget ansåg att det vore en smart idé med en återutgåva, finns det inte bättre prylar att lägga världens ändliga resurser på? 7Days känns inte som att de riktigt hade någon imponerande karriär, men samtidigt ger albumen intrycken att det finns mer, att det borde ha varit bättre.

Into Forever är dock ett episkt fiasko av tråkiga låtar och intetsägande power metal utan någon större själ och hjärta. Jag skulle väl inte rekommendera att slösa sina surt förvärvade stålar på ett album som detta, och jag kan väl även tycka att det är slöseri med resurser att trycka upp album som ingen borde vilja ha – det finns så mycket finare och mer spännande alternativ att välja, 7Days har med rätta glömts och det fanns ingen anledning att ge dessa album en ny chans, ingen kommer att minnas dem den här gången heller.

HHHHHHH