InnerWish
s/t

Greskiska InnerWish släpper ett nytt album, denna gång ett självbetitlat sådant. Snyggt skivomslag kan man konstatera att detta album har, det ser ut att vara power metal sett utifrån logo och omslag. Det är bandets första alster på ett tag, det var sex år sedan deras senaste skiva så deras fans tycks ha fått vänta en stund. Personligen har jag inte stiftat bekantskap med bandet innan detta alster dök upp i min brevlåda, ett alster som bandet fått hjälp av en del välkända namn i power metal-kretsar att skapa. På det hela taget är det ett album som kan tyckas intressant om man ser till omslag och den information som ges, men alla mina år som recensent har lärt mig att om det är något man inte kan tro så är det omslag och propaganda från skivbolag.

Musikaliskt handlar det om melodiös metal eller power metal, bra melodier och många medryckande refränger. Skön sångare som påminner än del om deras landsman R.D. Lipakis som hörs i Mystic Prophecy. Musiken är lätt att ta till sig, snyggt producerad och har ett bra djup och ganska stark variation över tretton låtar som tar lite över en timme att spela sig igenom – det var lite oväntat att albumet var så långt då det känns lite kortare än så. Kort och gott kan man konstatera att detta är en stark produktion.

Ett starkt album med bra låtar, grymma melodier, sköna refränger – allt man kan önska sig egentligen. Det är ett väldigt trevligt album med ett djup som dessutom gör att man gärna lyssnar på det om och om igen, helt enkelt ett album väl värt att titta närmare på och då speciellt för den som uppskattar power metal. Om man ska nämna några svagheter så är väl den största att det är ett album som inte direkt bryter ny mark, InnerWishs musik är inte direkt unik, men den är åtminstone riktigt välgjord så att det finns ändå visst hopp för dem att de inte ska drunkna i strömfåran med omedelbar verkan.

Flera av de tretton spåren är av riktigt fin kaliber, ingen är direkt ointressant och bäst av allt är att det finns ett par låtar som får en att stanna till och lyssna så ens intresse hinner aldrig riktigt vandra iväg. Bästa spåret är väl egentligen det tionde Through My Eyes, det är åtminstone det spår som jag fastnar mest för. Kul album, jag har uppskattat att få lyssna på det och jag kan kanske inte garantera att ni kommer att uppskatta det på samma sätt men det finns en väldigt stor möjlighet till det.

HHHHHHH