Wizrd
Seasons

Label: Karisma Records
Tre liknande band: Spidergawd/Soft Ffog/Draken

Betyg: HHHHHHH (3/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. Lessons
2. Free Will
3. Spitfire
4. All Is As It Should Be
5. Show Me What You Got
6. Fire & Water
7. Divine
8. When You Call


Band:
Hallvard Gaardløs - bass and lead vocals,
Karl Bjorå - guitar and vocals,
Vegard Lien Bjerkan - keyboards and vocals,
Axel Skalstad - drums.


Discography:
Debut


Guests:


Info:
Produced by Martin Horntveth
Recorded in Studio Paradiso in Oslo by Marcus Forsgren and Horntveth
Mixed by Matias Tellez

Released 2022-10-21
Reviewed 2022-10-05

Links:
karisma records


read in english

Norge har en del kul artister att erbjuda inom den proggiga rocken, det var exempelvis inte länge sedan jag skrev väldigt positivt om Major Parkinsons senaste alster. Bandet Wizrd kommer på Karisma Records och det ser ju lite snurrigt ut. Det nämns en del om jazzighet, klämkäckhet, groove och så vidare. Omslaget till albumet, debutalbumet, Seasons är knappast det roligaste jag sett, så den stora frågan är ju hur det låter.

Jazz nämns flitigt i pappret som medföljde albumet, progressiv mästarklass och så vidare. Progressivt är det, med starka jazz-influenser, hyfsat varierat och sådär. Eller progressivt? Det är inte direkt så att det bryter någon ny musikalisk mark, vi känner igen influenserna, vi känner igen låtarna, det är faktiskt inga överraskningar på ett album som påstås vara progressivt – hur kan man då säga att det är progressivt? Progressiv rock och metal borde väl kännetecknas av att något är framåtskridande, nytt och fräscht, inte att det hämtat inspiration från, och låter som Genesis eller något annat proggigt sjuttiotalsband. Jag tycker för övrigt att album känns ganska segdraget trots att speltiden är sansad och produktionen av god klass.

Sångaren är också bra, de är uppenbarligen bra musiker och har tagit hjälp av bra producenter. Men låtmaterialet är tyvärr urtrist, fantasilöst, innehållslöst och lite trött, lite som de där superhjältefilmerna från Hollywood, fräscht och snyggt på ytan men totalt innehållslöst egentligen. Har jag inte hört detta förr? Tänkte jag när denna snurrade i bilstereon och jag tröttnade dessutom snabbare än på det mesta jag kör i bilen. Nej, det är ett välgjort album, och lättsmält, egentligen helt okej, men så tråkigt att jag varje morgon är på väg att somna och köra i diket på väg till mitt arbete, det händer inte när man spelar något intressant.

Men visst, är man trött på livet och vill ta slut på det i en bilolycka kanske det kan vara en idé att spela denna i bilstereon på väg till jobbet en tidig morgon. Är du lagom trött kommer det definitivt att fungera. Därav slutsatsen att det finns betydligt mycket bättre alternativ på den norska progressiva rockscenen, vi kan förpassa Seasons till sophögen.

HHHHHHH