Waxflower
The Sound of What Went Wrong

Label: Rude Records
Tre liknande band: Jimmy Eat World/Kisschasy/State Champs

Betyg: HHHHHHH (5/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
01. Ring
02. Soak
03. The Drama Scene
04. Two Thumbs
05. Misaligned Love


Band:
Tristan Higginson - vocals, bass
Jordan Beard - guitar
Nick Hargans - guitar
Daniel Seymour - drums


Discography:
We Might be Alright (EP 2021)


Guests:


Info:
Produced by Stevie Knight

Released 2022-04-29
Reviewed 2022-07-18

Links:
waxflowermusic.com
ruder records



read in english

Fem hymner för övertänkaren är hur sångare Tristan Higginson beskriver Waxlowers nya EP, den andra i deras karriär som nyss inletts. Jag undrar om det var en tanke med titeln, om de är övertänkare kan man ju faktiskt tänka sig det. Det är en EP som tar upp ganska vanliga ämnen idag, allt det där kul som självtvivel, självhat, missade möjligheter, kryckor och medicinering, allt förpackat i en EP som bjuder på Waxlowers tyngsta och poppigaste sidor hittills. Vet inte om Tristan kanske missade att de bara släppt en EP tidigare, att säga att det är det bästaste, vackraste, tyngsta, största de gjort blir lite meningslöst eftersom det bara finns en EP att överträffa när det gäller vad de släppt. Men låt oss strunta i det och ta oss an det musikaliska detta unga band har att erbjuda.

Pop-punk med klämkäcka rockande låtar som kommer med ett nostalgiskt tilltal, men samtidigt med ganska fräsch ljudbild. Sångare Tristan är rätt så typisk för genren egentligen, han gör det bra. Produktionen är bra, med fem spår hinner det ju inte bli för långa, bara sexton minuter för att vara exakt. Inte överdrivet mycket överraskningar, kanske faktiskt ingen alls – men variationen är hygglig och det känns ändå hyfsat fräscht trots bristen på riktigt fräscha idéer.

Jag tror att jag gillar inledande spåret Ring allra bäst, den startar upp det på ett bra sätt. Det är en bra låt för att inleda ett album eller EP, och medryckande till tusen så den sätter an en bra ton för resten av albumet att följa. Och det följer bra låtar efter också, det finns stor hit-potential i det som Waxflower erbjuder oss och inga större svagheter. Nog hade det förstås varit bättre om de släppt ett album istället, mer hade inte varit fel i detta fall. Jag kan väl tycka att släppa EP i fysisk version ofta istället för att kombinera de spåren till ett album är lite otidsenligt, och ger upphov till onödigt med skräp. Men om man bortser från vissa praktiska aspekter finns det inget att klaga på när det gäller kvalitén, det är riktigt bra och jag kan inte påstå att jag hittar några svagheter värda att påpeka. Så gillar du pop-punk borde detta vara ett bra alternativ att kika närmare på.

HHHHHHH