Sweet Teeth
High Anxiety

Sweet Teeth är ett band från Finspång, inte direkt den största och mest spännande staden i det svenska riket. Men kreatörer kan ju dyka upp överallt, det är ens inre inte ens plats som spelar roll, även om platsen givetvis påverkar ens möjligheter att förverkliga sina idéer. High Anxiety kallas vinylen som hängde på min brevlåda i ett samhälle som nästan får Finspång att framstå som en metropol, och den vinylen har jag nu spelat ett antal gånger i min skivspelare.

Kvartetten säger att de ville göra ett album med så lite krångel som möjligt, och det kan man väl säga om High Anxiety – att det är rakt på sak och lite krångel. Det är ösig och punkig powerpop med massor av energi. Distade gitarrer, väldigt lite när det kommer till solon och komplexa utsvävningar. Passionerad och bra sånginsats, enkelt och snyggt producerat, sådär lagom punkigt och skitigt för att det ska gå hem. Endast den avslutande låten passerar treminutersgränsen och det är definitivt inget jag ser som en svaghet, snarare motsatsen – speltiden känns väldigt vettig och variationen är ganska god även om jag tror att man i längden kan tröttna lite på att vissa av låtarna är ganska repetitiva, därav fördelen i en kortare speltid.

Det inleds direkt med ett ösigt titelspår och det är väl egentligen bara i det sista spåret det verkligen saktar ner lite. Det är ett mycket trevligt och underhållande album som känns väl värt att spendera några minuter lyssnandes på. Titelspåret är kanske det jag tycker bäst om men det är inte det enda riktigt trevliga spåret på albumet, det finns ett dussin riktigt fina låtar man kan spela ett antal gånger.

Jag ger tummen upp för High Anxiety, det är ett lättillgängligt album med riktigt bra driv för den som gillar energetisk punkig musik. Det är knappast det mest nyskapande jag hört men ibland behöver man inte återuppfinna hjulet för att skapa underhållande och relativt fräsch musik.

HHHHHHH