PreHistoric Animals
The Magical Mystery Machine (Chapter 2)

Label: Glassville Records
Tre liknande band: Muse/Tool/A Perfect Circle

Betyg: HHHHHHH (5/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. An empty space
2. We harvest the souls of the brave
3. I am the chosen one (and I like it)
4. Ghostfires
5. Coras new secret
6. The protectors of the universe
7. 2100 (New years eve)
8. Pull me in
9. It's a start, not the end


Band:
Samuel Granath - drums and keys
Stefan Altzar - lead vocals, guitars and keys
Daniel Magdic - guitars and vocals
Noah Magnusson - bass


Discography:
Consider it a work of art (2018)
The Magical Mystery Machine: Chapter One (2020)


Guests:


Info:
written and produced by PreHistoric Animals
Mixed and mastered by Erik Berglund
Artwork by Richard Dearing

Released 2022-03-24
Reviewed 2022-07-12

Links:
prehistoricanimalsmusic.com
bandcamp

glassville records


read in english

De förhistoriska djuren från Sverige fortsätter sitt äventyr om Cora och Jareth där de klassisk science fiction-anda berättar nutida samhälleliga företeelser i en annan kontext. Fördelen med sci-fi och fantasy är att man kan berätta om nutida samhällsproblem på ett sätt som inte blir moraliserande över folk, jag ska dock erkänna att jag inte direkt granskat vad exakt de berättar i sin historia om Cora och Jareth i deras sökande efter svar på frågan om mänsklighetens essens. Omslaget är inte lika snyggt som föregångaren men går i samma stil så det känns som att det är lika bra i det perspektivet. Och eftersom jag gillade kapitel ett så hade jag förstås en del förhoppningar inför denna fortsättning, så frågan är väl om de lever upp till dessa.

Jag skulle säga att man känner igen dem om man hört förra albumet, det är en lite mer pompös fortsättning som jag skulle säga drar lite mer åt det progressiva metal-hållet än föregångaren. Leprous är ett band jag kommer att tänka på vid ett flertal tillfällen som exempelvis första låten efter introt och Coras New Secret för att ta ett par exempel. Sångaren är bra, inte olik många progressiva sångare, exempelvis Einar i Leprous. Produktionen är bra, ljudbilden är snygg och albumet har en episk känsla. Variationen är stor, låtarna är lite kortare än på föregångaren där i stort sett alla var över sex minuter medan de nu är mestadels under sex minuter och fler till antalet. Utformningen nu är nog lite bättre, men det är nog hugget som stucket.

En logisk uppföljare som samtidigt bidrar med nya och fräscha inriktningar i deras musikaliska framtoning, det börjar kännas som att PreHistoric Animals alltmer växer fram som ett riktigt spännande inslag i den progressiva genren. De tar de bekanta greppen och för fram dem på ett personligt sätt som gör dem väldigt spännande, där kanske tidigare nämnda Coras New Secret är min favorit – den osar lite Leprous men ändå kanske inte riktigt. Men det är inte albumets enda höjdpunkt då det finns fler riktigt vassa inslag och inga svagheter värda att nämna.

Det här är ett album jag tycker att ni ska kika närmare på, det är riktigt bra och intressant. Förvisso kanske det saknas lite för att nå de allra högsta höjderna men det känns mer som när och inte om PreHistoric Animals bjuder oss på något riktigt extraordinärt, och medan vi väntar har vi två finfina äventyr i en magisk maskin att ta del av och avnjuta. Den här tycker jag definitivt att ni ska kika närmare på.

HHHHHHH