Black Light White Light
The Admirer

Svensk-danska Black Light White Light kommer med ett nytt album, det första sedan 2018, ett album som då hyllades av internationell press – åtminstone sägs det så. Jag läser också att det är deras mes mångsidiga album och så vidare, psykedelisk rock som mixas med kosmisk pop och så vidare. Kan kanske tros vara ett lite spretigt album men så är det inte, det är ett väl avvägt album med ganska stor variation.

Ett album som kanske inte enkelt kan kategoriseras omedelbart men jag skulle nog säga att psykedelisk rock är det som passar bäst. Men det förekommer ganska mycket inslag från diverse olika genrer så det blir ett intressant album ur den aspekten. Ett bra producerat album med hyfsat djup, en okej sångare även om den svenska refrängen inte låter speciellt bra men det är kanske mer uttal än röst. Det är ett lite drömmande album och kan kanske tolkas som att det saknar lite klös ibland.

The Admirer är ett överlag bra album, inte fantastiskt men bra. Jag saknar väl det där magiska spåret som verkligen fängslar mig som lyssnare. Men det finns vissa som sticker ut i positiv bemärkelse och då tänker jag nog främst på Epilepsy som jag tycker är tilltalande men kanske inte så minnesvärd att det är något som ger ett bestående intryck, och det gäller albumet som helhet. Det är bra men inget som jag kommer att minnas i framtiden, annat än som ytterligare ett album jag en gång skrev om.

Värt att kika närmare på för den som gillat bandets tidigare alster och för den som gillar den psykedeliska rockmusiken. Men samtidigt är jag tveksam till att det skulle vara ett album som kommer att göra något större avtryck.

HHHHHHH