Stranger Vision
Poetica

Poetica, det kanske man kan tolka som något poetiskt, men blir det poetiskt när italienska Stanger Vision tar ton? Ett ganska snyggt omslag skulle kunna peka på det, de har dessutom lyckats få gästinspel från många kompetenta musiker som Zak Stevens, med flera, många från bra italienska band som Temperance och Trick or Treat. Det här är debutalbumet och det bjuder på en snygg ljudbild där mycket kompetente Simone Mularoni stått för mixandet och mastrandet.

Melodiös heavy metal som bygger på starka refränger och melodier, riktigt snygg ljudbild och överlag kompetent produktion. Ett välgjort album helt enkelt. Inte ett speciellt originellt album dock, men det bygger på lättillgängliga låtar så det är enkelt att tycka om. Ganska god variation inom genrens råmärken, kanske lite lång speltid när det krävs över en timme för att spela sig igenom albumet – det känns lite väl tilltaget.

Visst är det bra, svårt att klaga på en riktigt vass produktion och snygga låtar. Samtidigt är det väl inte ett album som ger något superstarkt intryck, det fungerar men imponerar knappast. Nog hade det varit roligt om de hade vågat sig på lite mer äventyrlig musik, det känns lite som att det blir nästan vad man kan förvänta sig utifrån hur omslaget och bandets logotyp ser ut. Överraskningarna och nytänkandet lyser med sin frånvaro och därför känns det aldrig som att man lyssnar på något nytt och fräscht, nya album som ger det intrycket har jag väldigt svårt att koncentrera mig på, de pågår mest i bakgrunden och kan ta slut utan att man märker det.

Det är för bra för att jag ska ge ett betyg på undre halvan även om jag känner mig frestad till det. Stranger Vision har en väldigt ordinär musikalisk vision och deras album är solitt, snyggt och bra, men ger knappast något direkt bestående intryck då det är svårt att släppa känslan av att många andra har gjort samma sak bättre, ungefär lika många har gjort det sämre. Ett album som ligger någonstans mitt i skalan, det är snyggt och bra men imponerar inte.

HHHHHHH