Shumaun
Memories & Intuition

Det första som slår mig när Shumauns Memories & Intuition dyker upp i min mailbox är att omslaget är väldigt snyggt och ser progressivt ut. Och det är just i detta progressiva fack man finner Shumaun, och då menar jag det stilistiska fack som kallas progressivt eftersom musiken i sig kanske inte riktigt kan kallas framåtskridande. Det är tredje albumet för bandet som började som ett soloprojekt för Farh ad Hossein, det har sedan utvecklats till ett mer regelrätt band. Och på detta tredje alster får vi höra kända trumslagare som Mark Zonder, Thomas Lang med flera, bandets huvudman Farhad Hossein säger också att de sökt gå i en ännu mer melodiös riktning än tidigare med flera instrumentala låtar och så vidare.

Memories & Intuition bjuder på välsnickrad progressiv rock/metal med starka melodier, bra produktion, rockig sångröst och många klassiskt progressiva element man känner igen från exempelvis Dream Theater. Det märks ju att de kan sitt hantverk och sådär men det är återigen det där med progressiviteten, jag tycker väl egentligen inte att detta är speciellt progressivt utan mer av den regressiva karaktär som många av de som inspireras av Dream Theater och deras likar. Definitionen av progressiv är ju framåtskridande, inte musik enligt en trettioårig, eller kanske ännu äldre mall. Men det är förstås inget fel att utgå från något och göra det från sitt perspektiv, vilket i viss mån Shumaun gör.

De gör mycket bra på detta album, men jag tycker inte de lyckas dra med sig mig som lyssnare under den långa speltiden. Det tar över en timme att spela hela albumet och det känns som att det är alldeles för mycket. Inte för att det inte är bra men för att det är svårt att orka lyssna så länge, och den stil av musik med långa, lite komplexa, melodiösa låtar är bättre i albumform än som enstaka låtar så därför behöver man ofta kapa betydligt mer än man själv tycker som artist. Jag tappar intresset efter knappa femtio minuter, de sista spåren pågår mest utan att jag orkar lägga något intresse på det, och det är synd för kortare kanske detta album hade varit värt en ytterligare poäng.

Gillar man det som beskrivs med termer som progressivt och i ordalag som för tankarna i riktning mot det som Dream Theater för länge sedan gjorde sig till frontfigurer i, då gillar man nog detta album. Det är välproducerat, snyggt och med fina låtar – det blir dock kanske lite väl mycket i längden men kör man med digital musik kan man ju alltid frisera det så det blir mer sansat och kanske därmed än bättre. Memories & Intuition är värd att undersöka.

HHHHHHH