Nitrate
Renegade

Label: AOR Heaven
Tre liknande band: Def Leppard/Vega/Bon Jovi

Betyg: HHHHHHH (4/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. Danger Zone
2. Renegade
3. You Think You’ve Got It
4. Big City Lights
5. Why Can’t You Feel My Love
6. Children Of The Lost Brigade
7. Addicted
8. Alibi
9. Lay Down Your Arms
10. Edge Of Surrender
11. Take Me Back


Band:
Nick Hogg – Bass Guitar
Alexander Strandell - Lead vocals
Tom Martin - Rhythm Guitars
James Martin - Keyboards
Dario Nikzad – Lead guitars
Mikey Wilson – Drums, additional guitar and keyboards


Discography:
Real World (2018)
Open Wide (2019)


Guests:
Alessandro Del Vecchio - Backing vocals


Info:
Produced by Tom & James Martin & Mikey Wilson
Mastered by Alessandro Del Vecchio
Engineered by Tom & James Martin, Mikey Wilson, Alexander Strandell, Dario Nikzad, Alessandro Del Vecchio & Paul J King
Music recorded at Strandell Studios - Sweden, Osborne Studios - UK, Ivorytears Music Works - Italy, Soundwave Studios - UK
Mixed by Mikey Wilson
Mastered at Ivorytears Music Works
Album Artwork by Nello Dell’Omo

Released 2021-07-30
Reviewed 2021-11-13

Links:
aorheaven


read in english

Nitrate har en del kända namn i line-upen, med Martins från Vega, Del Vecchio, Alexander Strandell med sånginsatsen. Med låtskrivare från Vega kan det väl inte fallera, eller? Du har förstås ingen Nick Workman som sångare här och inte heller riktigt samma stil och energi, flott omslag har åtminstone Nitrate, där slår de nog åtminstone Vega på fingrarna men troligtvis inte inom något annat.

Det är nostalgiskt, melodirock/AOR. Ganska mycket enligt formatmallen, och sådant som vi får massor och åter massor utav hela tiden. Originalitet får vi inte, däremot klämkäcka låtar av en karaktär och stil som strösslat musikvärlden med mediokra album under lång tid. Bra producerat är det, bra sångare, allt låter snyggt och kompetent – det är bara fantasin som lyser med sin frånvaro. Vi får ungefär det urval av låtar man kan förvänta sig efter att ha sett loggan och omslaget, inga överraskningar alls och väldigt tillrättalagt. Fegt?

Visst är det klämkäckt till tusen och det är svårt att inte dras med lite i Danger Zone och några andra. Men man tröttnar snabbt, det går inte länge förrän känslan är att detta album tillför väldigt lite, kanske ingenting alls. Det är inte alls dåligt, tvärtom. Synd då att album av den här fina kvalitén är så många att det är svårt att bli det minsta imponerad över ytterligare ett. För det är just vad Nitrate gör, fyller ut, ökar antalet, en till skiva i AOR Heavens katalog, en till AOR-skiva, ett till album av Martin från Vega, av Nick Hogg som är huvudmannen i bandet, och så vidare.

Det finns egentligen ytterst lite att säga om album som dessa, det är bra men engagerar knappast. Går alldeles utmärkt att lyssna en stund på men det har ingen direkt dragningskraft. Jag tycker Hogg och Nitrate saknar karaktär, karisma, idé, egentligen det mesta man behöver för att göra ett riktigt vasst album. Ett utmärkt hantverk är det utan tvekan men när man hört det så många gånger förr är det svårt att imponeras – nog borde väl ett band med så kompetenta namn kunna göra något lite mer spännande. Inte fan riskerar man några större pengar om man chansar på att göra något lite mer fräscht. Gillar du all AOR så gillar du även denna eftersom det oftast låter så här, så kanske vi kan sammanfatta det.

HHHHHHH