Electric Haze
Get in Line

Label: Idle North Records/Sound Pollution
Tre liknande band: Deep Purple/Black Country Communion/Rainbow

Betyg: HHHHHHH (3/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
01. Succuba
02. WOAH!
03. Get In Line
04. All I Ask For
05. Cavern Of Pain
06. Lest We Forget
07. Too Close To The Truth
08. Clenched Fist
09. Cryin´
10. Hidden ghost track (only on CD)


Band:
Anton Ekström - Vocals
Johan Andersson - Drums
Andre Ekström - Bass guitar
Tommy Töyrä- Guitar


Discography:
Debut


Guests:


Info:
Mixed and Mastered by Anton Ekström, Lost Boy Studios

Released 2021-06-36
Reviewed 2021-08-07

Links:
youtube
bandcamp
idle north
sound pollution




read in english

Get in Line är svenska bandet Electric Hazes efterlängtade debut, ett band som påstås ha en stark fan-bas i flera länder. Det är förstås lätt att skriva sådant i pressmaterialet, jag antar att de flesta i den fanbasen inte tittar på youtube med tanke på att hela albumet på Idle North Youtube inte hade mer än 500 strömningar, och den mest flitigt spelade videon på bandets egen youtube hade 1500 spelningar lite drygt. Men stor fan-bas är förstås en definitionsfråga, så de har nog trots allt det. Men kanske kunde de ha hittat en kompetent omslagsartist bland denna fan-bas, omslaget är definitivt inte speciellt imponerande.

Det är klassisk hårdrock, med klassiska hyfsat medryckande refränger och så vidare. Knappast speciellt originellt, hyfsat producerat och med hyfsad sångare, ingenting överdrivet speciellt på den fronten heller. Det är väl inte direkt något som sticker ut från mängden egentligen, men det är åtminstone kort och koncist och vi får väl ungefär det låturval vi kan förvänta oss från ett album i genren. Inga överraskningar är väl min tanke när jag spelar igenom de detta album för kanske tionde gången.

Hyfsat album kanske man skulle kunna påstå att det är, låtarna är helt okej men ingenting som sticker ut. Det är ett ganska tråkigt album tycker jag, man kan efterlysa lite mer fantasi. Men visst, gillar man lättsmält hårdrock enligt fastställda format kan det säkert vara något, inledande spåret är inte så tokigt men jag tröttnar allteftersom albumet pågår och snart vill jag stänga av trots bara nio spår.

Nog hade det varit roligt om Electric Haze vågat sig på något lite mer spännande, det här albumet känns för fegt och försiktigt för att sticka ut. Men om man gillar det enkla, lättsmälta och fantasifattiga kanske det kan vara något att kika närmare på. För den som gillar de liknande banden kanske det är värt att ge Electric Haze chansen, men räkna inte med att bli hänförd.

HHHHHHH