Don't Sleep
Turn the Tides

Sångare Smalley har varit i många band och nu har han sitt eget band och han är den enda som får stoltsera med namn, resten är som citerat: ” members of The Commercials (Blackout Records), Very Americans (Eulogy Recordings), Junction (Art Monk Construction), and Admiral.” Så man får lite intrycket att det handlar om Smalley där, det kanske är han som vandrar i öknen på omslaget.

Det är punkigt, eller hardcore, energiskt, Smalley sjunger med karaktär och så vidare. Det är också enkelt och rakt på sak, inga större överraskningar och kanske inte heller särskilt mycket variation över spåren vi får. Men allt är kort och koncist, både låtarna och albumet som helhet, det tar faktiskt bara en halvtimme att spela sig igenom allt, så det vore väl att överdriva att kalla det lite långt men det känns som att väldigt lite utspelar sig över de trettio minuterna.

Ganska händelselöst album skulle jag nog vilja påstå, inte dåligt eller långdraget men det känns ganska tråkigt faktiskt. Det hade varit kul med mer dynamik och dramatik men kanske blir det mer av en ökenvandring. Det är inte ett speciellt minnesvärt album, det behövs faktiskt väldigt mycket mer än så här för att kunna göra avtryck.

Gillar du Smalleys tidigare verk och hardcore, punk eller sådant så kan det säkert tilltala, det är välgjort, bra producerat, med gott om energi, så det finns utan tvekan många positiva inslag. Men det är svårt att vara direkt uppåt inför ännu ett album som låter ganska mycket som ett flertal andra album jag hört och skrivit om.

HHHHHHH