Five Finger Death Punch
A Decade of Destruction Vol. 2

Ett band som nått riktigt stora framgångar är Five Finger Death Punch och varje gång jag lyssnar på dem ställer jag mig frågan varför. De släppte en kompilation 2017 som var volym ett med samma titel som denna, den har visst nått platina och fortsatt vara på Billboard top 200. Det här är alltså en uppföljare till den, ytterligare en best of. Bandet har åtta studioalbum i bagaget, två har jag skrivit om och det var inte speciellt imponerande, och nu kommer alltså ännu en best of. Om man är normalt funtad kan man kanske bygga ihop en timmes best of på omkring tio album tycker jag, best of ska vara ett snävt urval inte en samling av bandets alla låtar.

Denna innehåller också några osläppta låtar så den är ju inte helt värdelös ur det perspektivet, dock är de flesta av dem remixar som varken gör till eller från. Broken World är det enda nya studiospåret och det är faktiskt det enda jag tycker känns av värde på detta album som i övrigt är segt som knäck eller kola på julafton. Jag skulle för övrigt skämmas över att ge bort denna i julklapp eftersom den känns så meningslöst trist, hela 63 minuter av generisk, modern, amerikanskt stilad hårdrock. Inoffensive and dull, som jag kommer att skriva i den engelska texten, att en fjärdedel av låtarna kommer från det idéfattiga och rutinmässiga And Justice For None är ganska talande.

Så, nu när jag hör det bästa femfingersboxarna har att erbjuda frågar jag fortfarande varför de är så populära, det är ju bara ett högst ordinärt modernt metal-band, det finns ju massor av dem så varför blev just detta så populärt? Och varför släppa två best of på bara tre år? Det är bara pengar, kan inte se något annat, spela på det medan man fortfarande är populär, F8 visade ju att de inte direkt har några fräscha idéer så varför inte fortsätta att sälja det man redan sålt tidigare i lite nya sammansättningar?

Slöseri med pengar, slöseri med tid, visst är det ju säkert fint om man gillar bandet men då har man ju redan allt man får på detta album, bortsett från en ny studiolåt och några remixer av gamla låtar – det känns helt onödigt. Mina tankar går ofta till det mänskliga slöseriet av naturresurser när det kommer till sådant här helt onödigt skit, hur mycket plast och skit blir det inte av att skapa fysiska kopior av detta helt onödiga album? Det är inte ett dåligt album, en del låtar är ganska bra och de andra är helt okej, det är bara det att alla redan finns på tidigare album och att de nyss släppte en best of – inte ens en fanatiker kan annat är peka finger åt ett band som gör så.

HHHHHHH