TERRA INCΩGNITA
Fragments of a Ruined Mind

Snyggt skivomslag, skumt bandnamn där de bytt ut bokstaven o mot enheten för resistens (Ω) vilket gör det krångligt att skriva i gemener – men kanske hoppas de att ett sådant namn ger dem resistens nog att stanna i rampljuset, om de nu lyckas hamna där. Det handlar om ett grekiskt band med amerikansk sångare som släppte sitt första album 2011, det andra släpptes för ett par månader sedan och har gått i min skivspelare under en period nu. Och jag kan väl kanske inte påstå att jag känner mig överdrivet imponerad av vad jag får höra, det känns riktad till heavy metal fans.

Klassisk heavy metal med god produktion, sångare med hyfsad pondus och ganska bra energi. Låtmaterialet är väl ganska typiskt för ett heavy metal album med ganska klämkäcka refränger, tunga ackord, riff och melodier – inga konstigheter egentligen. Inte heller överdrivet med variation men eftersom albumet inte är längre än 45 minuter kommer det undan ganska väl med den låtvariation som finns även om jag personligen skulle ha velat höra lite mer dynamik och djup.

Underhållande till en viss grad kan det väl beskrivas som, låtarna är generellt av god kvalité och albumet hyfsat underhållande. Det är dock inget som lockar till upprepad spelning, det är inte så att jag startar om albumet när det tar slut bara för att höra det igen. Men det fungerar och heavy metal-fans kan säkert se det i mer positivt ljus än jag som kritiker kan. För även om låtarna är bra, svagheterna saknas, produktionen är bra och jag gillar sångaren; så saknar jag originalitet och jag saknar en distinkt hitlåt. Kanske kan man beskriva det som ett bra album som dock saknar det där lilla extra.

Med största sannolikhet är det värt att kika närmare på för den som gillar heavy metal i dess mer klassiska form, för er finns det säkerligen en hel del att tycka om. Som kritiker och mer generell musikfan tycker jag inte att det känns lika intressant. Det är bra och trevligt att lyssna på men jag skulle inte påstå att det är ett album jag kommer att återvända till nu när jag skrivit dessa rader. Det är schysst men saknar det där lilla extra som gör ett bra album grymt.

HHHHHHH