Carnage Inc.
Fury Incarnate

Carnage Inc. det till och med hörs på namnet att det handlar om thrash metal, det som är ovanligt är att det är thrash metal från Indien – ett land man skulle kunna dra väldigt många olämpliga skämt om, om man så vill. Detta är så vitt jag kan hitta deras första större musikaliska äventyr, en fem spår lång EP som börjar i gryningen och avslutas med en dag i delirium och en icke-gud. Det låter inte så spännande men omslaget är rätt coolt även om loggan känns ganska stereotyp. Det sägs att de blandar in lite lokala musikaliska inslag och någon recensent påstod att de var något spännande och nyskapande i en annars trött genre, det hade kunnat vara något jag skrev om det inte hade handlat om just detta album.

Thrash metal och inte så mycket mer än det, det låter ganska typiskt för genren med en raspig sångare, lite smutsiga riff och en halvt oputsad produktion. Kanske att det finns ett och annat atypiskt inslag men i stort är det mer eller mindre samma sak som Slayer har gjort i decennier eller Anthrax, Exodus, och en hel massa andra band med thrashiga namn. Inte mycket fantasi här inte, produktionen känns också lite tam och kraftlös – inte som de bästa moderna thrash metal-banden. Okej variation över de fem spåren som tar dig 23 minuter att spela igenom, den känns överlag väldigt förutsägbart och lite trött denna EP men thrash metal-fans kommer säkert uppskatta vad de får höra.

Det här är ett sådär tråkigt album som egentligen varken är bra eller dåligt. Det är okej rakt igenom men det tar aldrig fart och känns som en blek ganska tråkig kopia av vad vi redan många gånger hört i denna genre. Det finns några fräscha idéer men ingenting som riktigt påverkar den totala bilden av albumet. Visst kan jag tänka mig att thrash-fans gillar detta men någonstans tror jag att även dem vill att det händer något i deras genre, att nya album faktiskt låter nya och intressanta i jämförelse med vad som redan kommit. Men jag kanske har fel, vissa recensioner får mig att misstänka att så är fallet men jag måste ändå skriva att detta är ett ointressant album som känns fantasilöst och trött.

Första spåret är bäst, det känns lite mer unikt och intressant, de avslutande fyra är sömnpiller. Därför kan jag bara avsluta med att s……………..zzzzzzzzzzzz

HHHHHHH