Archer
Culling the Weak

Bågskytten beger sig ut och slaktar de svaga, det är deras debutverk som har en snygg logotyp och hyfsat snygg framsida. Det handlar om en amerikansk trio som samarbetat med välkända producenter för att skapa sitt första album, de har också turnerat med välbekanta namn så det tycks som att vi i Archer har ett band som trots att de inte varit med speciellt länge ändå lyckats bygga upp något kring sig själva. Deras debutalbum har snurrat i min bilstereo under lite över en vecka nu och jag har kommit fram till mitt utfall rörande herrarnas första musikaliska verk.

Musikaliskt rör de sig lite i ett gränsland mellan thrash metal, heavy metal och lite klassisk hårdrock. De har en ganska tung ljudbild som drar lite åt Bay Area thrash-hållet när det gäller den saken, de har också ett ganska bra driv och energi i sina låtar. Sångaren är lite opolerad men väldigt rå och har ett bra driv i rösten och produktionen är modern men behåller samtidigt en lite skitig ljudbild som gör att det känns genuint rockigt och spontant – inte så överdrivet överarbetat som en del modern musik. Åtta spår och inte så lång speltid gör albumet lättillgängligt och till ett sådant man inte lika lätt tröttnar på likt många andra album som släpps idag. Det tycks som att detta band lyckats använda välbeprövade koncept som frekvent används inom dessa genrer och lyckats skapa något eget av det.

Det är ett väldigt bra album detta, de åtta spåren håller en god kvalité och ett bra djup. Det är tillräcklig variation för att hålla en intresserad hela vägen och man kan gärna spela albumet ett par gånger på rad eftersom låtmaterialet är riktigt starkt. Jag gillar hur de lyckas skapa något fräscht och intressant av något som gjorts så många gånger, det kanske är fördelen med att utgå från något som testats och verifierats av många band genom historien. Denna amerikanska trio ger definitivt ett positiv intryck och jag kan inte se några direkta svagheter med detta album, inga alls egentligen.

Det finns åtta bra låtar på detta album, ett par sticker dock ut lite extra. Andra spåret Hurl The Cross är väldigt bra, Day That Never Came är en annan som gör avtryck. Bäst är dock titelspåret, inte bara sticker det ut mest av albumets låtar, det är också den absolut bästa låten på albumet. Archers debut som gillar att slakta de svaga är ett riktigt bra album och ett jag varmt kan rekommendera, speciellt om du gillar thrash metal från Bay Area eller lite kraftfullare heavy metal – det är ett riktigt vasst album.

HHHHHHH