Coronatus
Recreatio Carminis

Coronatus är ett band jag tycker var en imponerande uppenbarelse när jag stötte på Porta Obscura för ett antal år sedan, efter det albumet har jag tyckt bandet slängt ut solida insatser men utan att komma med samma känsla av nyskapande/nytänkande. Nu är de tillbaka igen och Carmen R. Lorch som sjöng förr i bandet är tillbaka samtidigt som Ada Fletcher och Mareike Makosch fortfarande är kvar i bandet detsamma gäller omslagskonstnären och Markus Stock som hjälpt bandet med det mesta gällande inspelningarna. Lite medlemsbyten såsom är kutym för Coronatus har också skett under de nästan två år som passerat sedan förra albumet.

Problemet för Coronatus och deras stil är att de behöver uppdatera sig för att kännas relevanta under en längre tid för någon som inte upptäcker dem för fösta gången. Jag har tyckt att de känns alltmer ordinära för vart album som passerat, det behövs något nytt för att detta album ska imponera på mig. Det låter också som Coronatus gjort tidigare och additionen av ytterligare en röst gör ingenting, det märks faktiskt inte förutom kanske i de två bonusspåren som är låtar från tidigare album med Carmen på sång. Bra produktion, skön gotisk ljudbild och stark dynamik. Kanske dock att rösterna är lite för lika varandra med tre kvinnor där ingen riktigt står ut. Bra speltid, ett ganska lättlyssnat album men ingenting nytt för den som redan hört Coronatus.

Vad ska jag säga om kvalitén? Den är bra, men mitt problem med detta album är att det låter för likt det bandet gjort tidigare. Ett bra album är välgjort med bra låtar och någonting som känns nytt och fräscht, det album är välgjort men det är inget nytt. Det kändes nästan som att lyssna på en kompilation av bandets tidigare verk, det kändes inte som ett nytt album och förutom bonusspåret Fernes Land finns det egentligen inte heller något spår som riktigt imponerar på mig. Jag har inte hört bandets debut Lux Noctis men detta är det sämsta albumet jag hört från Coronatus, vilket förstås inte betyder att det är ett dåligt album. Det är faktiskt ganska bra och hade jag inte hört bandet tidigare och fått dem lite uttjatade med sina ganska identiska album skulle jag nog vara väldigt imponerad av detta album men det behövs verkligen något nytt för att ta Coronatus till en ny nivå.

Med detta album kan jag väl säga att du vet vad du får, förutsatt att du hört bandet. Kvinnofrontad gotisk metall med symfoniska undertoner, en av mina favoritgenrer. Synd bara att Coronatus stagnerat, allt började så bra men det går aldrig att upprepa sig för länge eftersom det blir lite trist i längden och det är lite till den punkten jag tycker att Coronatus kommit. Recreatio Carmini är ett ganska bra album men i ljuset av vad jag hört tidigare och bristen på de där riktigt vassa hitspåren tycker jag att det finns betydligt bättre alternativ i bandets katalog.

HHHHHHH