Henry Metal
So it Hath Begun

Så det har börjat säger Henry Metal, en metallsnubbe som vill förhålla sig anonym för att kunna vara elak och inte störas av sin identitet eller ego – låter jävligt fegt tycker jag. Kanske om han varit från Saudiarabien eller något land där det vore förknippat med stening eller sådant om man sade eller gjorde fel saker men han är jänkare. Nåväl, vi ska inte skriva om hans feghet mer, eller det ska jag faktiskt om en stund. Det här albumet är det första i en hel räcka som ser dagens ljus 2017, tre album faktiskt och en EP, det är att vara flitig eller ha en hel del material samlat på hög. Jag kommer nog dock bara att recensera detta album eftersom jag inte har tid att lägga massa timmar på samma artist när albumen flödar in i min brevlåda mycket snabbare än jag hinner skriva om dem. Så därför kanske det är bäst att jag går rakt på sak.

Musikaliskt är det fegt. Jag ska inte skriva idélöst men det känns definitivt inte som att jag lyssnar på något nytt och fräscht. Sånginsatsen är sådär, produktionen är riktigt bra, modern och snygg. Albumet har ett bra driv och man flyter igenom det ganska enkelt och det är väl egentligen bara spåret Workin’ For the Man som sabbar den känslan lite. Melodierna är bra och låtarna bygger ofta på ett enkelt recept med klämkäcka inslag och så vidare, inga konstigheter någonstans – här och där hör vi lite sköna nonsensinslag med försök till humor, ibland lyckade, ibland dåliga. Det är ett välgjort album tycker jag och om han lyckats kasta ur sig tre album av den här kalibern detta år har han gjort det bra – samtidigt kan jag inte undgå att tänka tanken att han borde ha tagit det bästa från dessa tre album och satt samman det till något riktigt bra istället.

Feghet är faktiskt något som jag hela tiden tänker på när jag lyssnar på Henry Metal, fegheten att inte våga stå för sina låtar, anonymitet har förstås sina fördelar men jag tror inte att han kommer att behöva hantera fanskaror i nivå med de riktigt stora. Det är också lite fegt musikaliskt med låtar som känns lite väl bekanta, lite för mycket som något vi redan hört från andra band för länge sedan. Men visst är det ett ganska tilltalande album, inte bara av nostalgiska skäl, låtarna är ju klämkäcka och tilltalande så det är definitivt ett album att titta närmare på för den som gillar klassisk hårdrock med enkel och tilltalande musik. Squeeze You och inledande spåret är definitivt riktigt fina och jag tror nog definitivt att det kan vara ett album att titta närmare på även om det är lite fegt.

Och om ni gillar hur det börjar så finns ju redan två uppföljare att sätta tänderna i så den som vill ge sig på Henry Metal har definitivt alla möjligheter att börja här. Henry Metal får en tveksam tumme upp, So it Hath Begun kan säkert vara ett album värt att titta närmare på för rätt person men med tanke på hur mycket nostalgimusik som redan flödar ut på marknaden kan man ju undra hur mycket entusiasm det går att uppbringa för ännu ett sådant album. Det är dock ett ganska bra album även om det inte emotionellt lär påverka någon i någon större grad.

HHHHHHH