Pearls & Flames
Reliance

Label: Pride & Joy Music
Tre liknande band: Lion ́s Share/Coastland Ride/Radioactive

Betyg: HHHHHHH (4/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. Can We Find The Love
2. Temple Of Lust
3. Love Can Heal Your Heart
4. We will Meet Again (Cross My Fingers)
5. Goodbye
6. It Never Took Away Your Smile
7. Secret Love
8. Wires And Frames
9. Follow The Road
10. It Won’t Get Better
11. (I Don’t Know Who I Am) Anymore
12. Heroes Of Our Time


Band:
Markus Nordenberg - vocals
Sven Larsson - vocals
Tomas Coox - keyboards


Discography:
Debut


Guests:


Info:
Produced by Pearls & Flames, Tommy Denander and Anders Rybank
Artwork by Tomas Coox
Mixed by Tommy Denander at Holliewood studios
Mastered by Mike Lind at Masterplant

Released 2022-07-10
Reviewed 2023-01-28

Links:
pearlsandflames.com
pride & joy music


read in english

Ett nykomponerat band inom den svenska AOR-musiken, det hörs nästan på det extremt fantasilösa namnet. Samtidigt är det förstås svårt att namnge ett band idag med tanke på att alla bra namn är ju upptagna, nästan i alla fall. En trio från Sundsvallsområdet är vad det handlar om, inte så långt från mina trakter alltså. Men det ger dem knappast pluspoäng, och det gör inte heller omslaget som jag tycker känns ruskigt tråkigt – tur att det inte är omslaget som avgör.

Musikaliskt är det AOR/westcoast, med medlemmar från Coastland Ride, Lion’s Share och annat i samma kategori är det inte svårt att gissa vilken typ av musik det handlar om. Men är det bra musik? Bra producerat är det, men knappast speciellt fantasifullt. Ganska typiskt för genren egentligen, en sångare som passar in i mallen, låtar som gör detsamma, det är inte direkt så att man slås av bandets ofattbara fantasi. Snarare motsatsen faktiskt. Men det är välgjort, snyggt, bra sångare, tydliga refränger och melodier, det kan säkert trycka på rätt knappar för den som gillar genren. Med 54 minuter blir det dock ett lite väl långt album, polerad poppig rock håller sällan så länge.

Jag har väl egentligen inga större klagomål på vad bandet gör, de gör sin musik bra inget snack om den saken. Samtidigt är det knappast något snack om att andra gör samma musik både bättre och fräschare och där någonstans försvagas mitt intresse för detta album. Jag kan inte säga annat än att det är trevligt att lyssna men samtidigt är det inte direkt ett album som gör något större avtryck hos mig, ett ganska typiskt album för mitten av skalan – det är varken imponerande eller dåligt.

Ett av alla dessa album som är för bra för att vara dåligt, men samtidigt för ointressant för att vara riktigt bra. Ett hyggligt album således, ett man kanske uppskattar om man gillar genren och kan tänka bort att det existerar en massa album av minst samma kvalité och väldigt många som är betydligt mer spännande. Så knappast ett album att hoppa högt över, men visst är det trevligt att lyssna på det.

HHHHHHH