Vanderlust
s/t

Nu blir det lite kosmiska äventyr med det progressiva bandet Vanderlust, ett band som ger oss sitt självbetitlade debutalster. Och det tar oss på äventyr till Kuiperbältet och diverse andra spännande platser dit vår äventyrslystnad kan ta oss. Snyggt omslag, lite känsla av en mindre mörk variant av The Borg från Star Trek över planeterna. Det andas kosmisk äventyrslystnad över omslaget och hur ska man kunna värja sig från något sådant? Går det ens?

Progressiv metal handlar det om, men inte överdrivet komplex sådan utan mycket rotat i heavy metal. Ljudbilden är inte heller speciellt rymdig, nästan så att man kan känna att något saknas när det gäller den saken. Sångaren är hygglig men inte fantastisk, variationen över albumet är ganska stor, det är rätt så dynamiskt inom en heavy metal-ram. Det är också hyfsat äventyrligt även om det inte känns som att det bryter överdrivet mycket ny mark, någotsånär fräscht är det ändå. Tack vare den goda variationen kan man utan vidare acceptera den ganska långa speltiden, ett plus för att de håller sig från de där överdrivet långa låtarna som vissa proggiga metal-band har en tendens att vilja göra.

Intressant, bra, underhållande är väl ord som jag kommer att tänka på när jag lyssnar igenom detta album igen och igen. Däremot tycker jag inte att det har den där rymdkänslan det borde ha haft, med tanke på omslaget skulle det ha tagit resan ut i det vacuum som omger oss snarare än att fastna i mer etablerade tongångar. Den där teknologiskt spännande planeten man ser på omslaget skulle knappast imponeras av den musik Vaderlust har att erbjuda, och på tal om det, är inte wanderlust ganska synonymt med äventyrslystnad? Omslaget indikerar att den skulle ha varit större. Vanderlust har en mismatch mellan omslag och innehåll, det är i sig inte hela världen men jag känner att det är en missad möjlighet – ett kosmiskt äventyr borde vara mer dramatiskt än detta album.

Visst gör Vanderlust inte bort sig med sitt debutalbum, de bjuder nog till och med på något ganska fräscht. Samtidigt är det svårt att släpa den där känslan jag får när jag tänker på Scavangers in the Kuiper Belt och Orphan Planet – den känslan finns inte på detta album. Så det är trevligt men jag hade velat ha något mer, kanske lite mer äventyr, kanske något annat.

HHHHHHH