Puppy
Pure Evil

Label: Rude Records
Tre liknande band: Ghost/Uncle Acid & The Deadbeats/Church Of The Cosmic Skull

Betyg: HHHHHHH (4/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. Shining Star
2. The Kiss
3. My Offer
4. Wasted Little Heart
5. Hear My Word
6. Spellbound
7. Dear John
8. ... And Watched It Glow
9. Holy Water
10. Sacrifice
11. Angel
12. Shame
13. Glacial


Band:
Jock Norton - Guitars, Vocals
Billy Howard - Drums
Will Michael - Bass, Vocals


Discography:
The Goat (2019)


Guests:


Info:
Produced by Puppy
Additional engineering by Rory Atwell
Mixed by Cody Cruiz Brown
Mastered by Streaky

Released 2022-05-06
Reviewed 2022-05-28

Links:
http://pure-evil.co.uk
youtube
rude records



read in english

Ren ondska blir det när bandet Puppy kommer med sitt andra album, det låter ju väldigt metalliskt. Kan det vara något ur det extremmetalliska slaget? Omslaget är inte speciellt avslöjande, jag läser i någon recension jämförelser med band som exempelvis Ghost. I pressmaterialet läser jag hur de vill kombinera pop med tyngre grejer och hur detta andra album har både deras tyngsta och sötaste inslag, typ. Kanske inte så svårt att göra det mest dynamiska av två, värre kanske om man har en lång diskografi. Men är detta album något att lyssna på? omslaget är ganska kul, så det kanske finns något där.

Poprock är det kanske, mestadels popkänsla egentligen. Jag är ingen större fan av bandets sångare men han bidrar i viss mån till att ge bandet en relativt fräsch ljudbild. De bjuder mest på bekanta inslag, men något de gör skapar ändå en hyfsat fräsch känsla och jag kan definitivt se att vissa ser detta som något lite nyskapande. Låtarna välskrivna och så vidare, det känns hyfsat dynamiskt, hyfsat djup, hyfsad variation och en väldigt sansad speltid – för att vara ett poppigt album är det ändå hyfsat fräscht även om det knappast känns som att jag lyssnar på något överdrivet speciellt ur en kreativ aspekt – eller kvalitativ för den delen.

Tretton stabila låtar, ett solitt album. Ingenting överdrivet speciellt egentligen, det mest bara är, kanske att det är musik som gör sig väldigt bra live. Annars börjar det tungt och hyggligt spännande, men jag tycker inte att det finns något riktigt bra flöde genom albumet, kanske att det med annan låtplacering eller bortkapande av lite segare partier hade kunnat låta mer spännande. Det är ett hyfsat album, ibland riktigt bra, men helheten känns till slut ganska intetsägande och jag kan inte påstå att Puppys rena ondska gör något starkare intryck på mig.

Ska man titta närmare på detta? Jag är inte så säker, det finns ju så mycket bättre grejer, samma bolag som marknadsför Puppy marknadsför exempelvis Stand Atlantic så bara den PR-byrån har ju betydligt bättre alternativ. Jag skulle säga att du kanske inte blir överdrivet besviken men inte heller kommer du att bli speciellt hänförd av vad Puppy har att erbjuda. Inte speciellt mycket ren ondska här, om du inte räknar ännu en meningslös produkt som vissa blir lurade att inhandla.

HHHHHHH