Heart Line
Back in the Game

I Heart Line får vi ytterligare ett av de här banden som gärna hade existerat i det förflutna, som sneglar på åttiotalet och gör sitt bästa för att emulera det. Franskt är det denna gång, och debuten Back in the Game är ganska snygg sett till omslaget. Jag läser att bandet tar oss tillbaka till åttiotalets bankande hjärta med heroiska gitarrsolon och så vidare, egentligen samma ska som jag läser nästan varje vecka om något band. Så vad ska jag då säga om detta?

Att vi hört det förr, inte bandet som sådant men deras musik känns välbekant trots att jag inte hört just den förr. Kanske har de lånat mer än bara inspiration från åttiotalets storheter? Det låter nästan som att man lånat en viss ikonisk filmbil och tagit sig en tur, men en modernare prägel i ljudbilden gör att den illusionen snart fallet och man inser att man är många år äldre och att de banden som var stora då i många fall passerat pensionsåldern och nästa hållpunkt i livet är döden. Frågan är väl varför så många tittar tillbaka, och varför de som inte ens var med då försöker återuppliva musiken. Skrev jag förresten att det handlar om generisk AOR? Det är vad det handlar om.

Man kan egentligen skriva mer eller mindre samma sak om många band i AOR-genren, det är klämkäckt, det är melodiöst, en sångare i de högre regionerna, och allt det där, keys, gitarrer, det är samma sak hos Heart Line som Journey, Foreigner, Winger, Toto och allt vad de nu heter. Med den skillnaden att de övriga banden faktiskt skapat något fräscht på sin tid, det som Heart Line nu emulerar, och som vi alla vet är kopior aldrig riktigt lika spännande som originalen. Det är för bra för att sågas och för dåligt för att hyllas, någonstans mitt i skalan passar Heart Lines debutalbum.

Den som uppskattar AOR kan tänkas uppskatta detta album, det finns definitivt förlåtande drag och det är trevligt att lyssna på. Själv saknar jag originella idéer, även de där riktigt vassa låtarna som gör att man lockas att spela albumet igen och igen och igen. Det får vi inte. Men visst, det är ett album som kan ge en stunds förströelse och underhållning även om man inte ska förvänta sig något speciellt minnesvärt.

HHHHHHH