Stratofortress
Anthems of the World

Ett projekt med blandade artister som hyllar det finska bandet Stratovarius, ett av de mest ongivande inom den finska metallen. Ett band som för övrigt snickrat ihop ett par av mina absoluta favoritlåtar, några hör vi på detta album. Det är italienska Iliour Griften som ligger bakom projektet och det har dragits ihop en hel del kompetenta musiker, och vi får gästspel av Stratovarius-medlemmar som Timo Tolkki, Matias Kupiainen och Jari Behm. Men är det något en stratovarius-fanatiker ska ha i sin skivsamling?

Det är klart att Stratovarius skiner igenom lite här, ganska mycket och egentligen är det få låtar som jag tycker sticker ut i jämförelse med originalen. Jag minns Sonata Arcticas I Want Out på Helloween-hyllningen som kom i början av 2000-talet, där snackar vi ett band som skapade sin egen variant. Här känns det väldigt troget originalet, så till den grad att flera av låtarna kan man tro är gjorda av Stratovarius själva. Det är fjorton låtar och över sjuttio minuter speltid, så man maxar i princip speltiden på en CD och det kan jag väl köpa då det är kvalitetslåtar rakt igenom. Ganska bra producerat men kanske inte riktigt av samma kaliber som bandet som en gång först spelade in dessa låtar.

Riktigt bra låtar förstås, även om covern på Hunting High and Low inte är lysande så illustrerar den hur bra skriven den låten är. Inledande Destiny tycket jag också glänser. Men det är bra genom albumet även om jag har svårt att se att man vill föredra detta framför originalet. Det hade varit roligare om det hade varit mer egna tolkningar och egna utsvävningar som tog det längre från originalet, jag tänker på I Want Out av Sonata Arctica eller några covers jag hört från Graveworm. Dessa band är inte alla Stratovarius-kloner så varför inte sätta en mer egen prägel på låtarna? Jag tycker man gör en större hyllning till ett band genom att visa hur bra deras låtar kan vara i andra format, den här blir möjligen ett substitut till en best of.

Mycket bra låtar, bra musik, men känns samtidigt kanske inte särskilt spännande. Varför lyssna på låtar som låter nästan lika som originalen när jag kan lyssna på originalen? Men visst, det fungerar och är definitivt kul att lyssna på men jag fann att jag lyssnade mer på mina egna Stratovarius-album än på denna medan jag jobbat med denna recension.

HHHHHHH