Perennial Isolation
Portraits

Isolering tycks vara melodin för denna spanska kvartett, de fokuserar också i viss mån på att addera melodi till den annars ganska melodilösa svartmetallen. De släppte sitt debutalster 2013 och debutalbumet året efter, detta är album nummer fyra och det kallas Portraits. I pressinformationen läser jag om ett band på en perfekt resa under sin egen atmosfäriska svartmetallvision, jag läser också om att de hyllas för hur de skapar starka melodier utan att kompromissa brutalitet och aggressivitet. Det kan ju onekligen ses som spännande, samtidigt läser vi ju ofta om hur band är nästa stora grej utan att de sedan levererar något av värde. Men ett album med spännande omslag som detta måste väl ändå ha något att komma med?

Musikaliskt faller det in i den melodiösa svartmetallen, aggressivt och brutalt men med starka melodier och en ljudbild som känns lite som ett äventyr i enslig natur. Sången en typiskt black metal med skrikande och aggressiva vrål, inget som sticker ut där. Det är varierat och sansat i speltid, fräscht för att handla om den svarta metallen som ofta inte lämnar mycket utrymme för äventyrligheter. Ljudbilden är snygg, hyfsat modern även om den kanske inte sticker ut överdrivet mycket, men det gäller ju det mest i black metal-genren. Perennial Isolation väljer åtminstone en lite mindre överbefolkad sub-genre och det är ju positivt.

Portraits är bra, det är inte bara omslaget som är snyggt utan det gäller i högsta grad melodierna och atmosfären som målas upp i de trevliga låtarna. Ett relativt starkt black metal-album, inte fantastiskt kanske men utan tvekan ett man kan lyssna på. Jag ser inga överdrivna svagheter, det jag saknar är något som riktigt griper tag i mig som lyssnare, något som gör att jag vill återvända till albumet. Jag hittar inte riktigt något sådant när jag spelar mig genom detta album, det är mest ett fint och ganska underhållande album som är värt att ge en stund men som kanske inte lämnar det starkaste bestående intrycket man kan föreställa sig.

Men är det värt att kika närmare på? Jo, men det kan det nog vara, speciellt om man gillar den atmosfäriska grenen av den svarta metallen – men det är inte otänkbart att de flesta som gillar mörkare metal kan tilltalas av detta trevliga album. Jag tycker definitivt att Perennial Isolation gör tillräckligt mycket intressant för att de ska väcka visst intresse hos black metal-fansen.

HHHHHHH