De Arma
Strayed in Shadows

Det skrivs om melankoli, kanske inspirerad av nordligheten hos duon De Arma med medlemmar från Arvidsjaur och Skellefteå. Det blir många timmars mörker på vintrarna, men motsatsen förstås på sommaren. Debuten kom 2013, då med annan sångare så det är viss förändring på den fronten. Själv kan jag inte jämföra då jag aldrig hörde debuten, men jag kan väl konstatera att de nog hade kunnat bjuda på ett fräsigare omslag då detta inte direkt imponerar. Men vad ska vi säga om musiken?

Bra gästframträdande från Maria Oja som gör kvinnlig sång på ett par av spåren. Annars läser jag i pressmaterialen många jämförelser med band som Anathema, Paradise Lost, Katatonia med flera. Även finska band nämns, och så vidare kanske man kan säga. Det är gotisk och melankolisk rock/hårdrock/metal och tempot är mestadels ganska lågt. Sången ganska typisk gotisk förutom gästframträdanden från Oja som bryter av lite. Det känns väl inte speciellt dramatiskt, eller spännande ur det kreativa perspektivet, inte ett album som bryter ny mark. Det är lite långt dessutom med en speltid på över femtio minuter fördelat på sju spår, nog hade de utan vidare kunnat avfärda tio av minuterna för att skapa något som känns mer dynamiskt.

Strayed in Shadows är ett album med snygg ljudbild, bra produktion, men inte ett album som jag dras till. Det känns lite platt, lite stelt, kanske lite trött. Jag hade önskat mer dynamik, ett större djup, mer dramatik, egentligen hade jag nog önskat något ganska annorlunda mot vad De Arma har att erbjuda. De spåren som är vassast är de där vi får lite kvinnlig sång, där känns det mer intressant, men inget av de sju spåren är nämnvärt spännande eller intressant. Men jag kanske har då jag sett att denna fått ganska goda betyg av många internetrecensenter, så de kanske hör något jag inte kan höra.

Inte speciellt imponerande, inte speciellt spännande, ett ganska trött album egentligen. De Arma verkar inte hitta något särskilt spännande när de förvirrar sig in i skuggorna, men meningen är kanske att illustrera att skuggorna är lite grå, lite dystra och lite trötta och i så fall träffar de ju rätt. Men jag är inte så säker på att ni kommer att hänföras av Strayed in Shadows, om ni inte är genrefans skulle jag nog säga att det kanske är smartast att avstå.

HHHHHHH