Ablaze My Sorrow
Among Ashes and Monoliths

Svenskarna med sorgen i lågor kommer med ett nytt album, det är deras femte album som vi får nu. Det första kom redan 1996 så det är det band som varit med ett tag nu, men de kanske inte kan påstås ha varit speciellt flitiga. Among Ashes and Monoliths heter detta nya album och det kan väl inte påstås att de satt det snyggaste omslaget på sitt nya album, inte heller att de är det flitigaste bandet då de nu alltså har fem album sedan de bildades 1993, det är 28 år, inte ens ett var femte år men det kanske kompenseras av att albumen är exceptionella och genomarbetade. Jag är inte så bevandrad i bandets musik så jag kan inte riktigt svara på om det är så men kanske tveksamt baserat på denna.

Stilistiskt är det dödsmetall av den göteborgska skolan, samma som fostrat band som In Flames med flera. De har väl mer än nämnda flammande band dock hållit fast vid en mer traditionell ton, men inte helt utan moderna inslag, vi får både stråkar och lite annat melodiöst på ett rivigt dödsmetallalbum. Det är ett ganska varierat album med hyfsat djup och så vidare, produktionen är tung, modern och fräsch så man kan väl utan vidare påstå att det är ett välgjort album.

För den som uppskattar genren kan jag tänka mig att det är ett bra och ett tilltalande album. Samtidigt är det väl inte direkt ett album som överraskar eller bjuder på något riktigt imponerande, det är välgjort, modernt och bra men inte det mest spännande album jag hört. Det känns som ett solitt och trevligt album som man definitivt kan lyssna på både en och två gånger, kul med Frihet Framför Feghet, det är inte varje dag den här genren bjuder på låtar på svenska.

Varför inte kika närmare på albumet? Det finns goda argument för det, bra låtar och schyssta melodier, bra energi och så vidare – samtidigt finns det ju argument emot som att de brister en del i originalitet och att albumet kanske aldrig slår en i solarplexus, det griper aldrig riktigt tag i en och känns väl inte överdrivet minnesvärt. Man kan definitivt lyssna på Ablaze My Sorrow och deras senaste album, men man ska väl inte räkna med något direkt revolutionerande, eller riktigt eldfängt.

HHHHHHH