Serene Dark
Enantiodromia

Svärtad dödsmetall sägs vara melodin när Ottawas Serene Dark kommer med tredje albumet, det första under namnet Serene Dark. De kallade sig Endemise tidigare och namnbytet sägs vara en fräsch start för bandet som trots det behåller en del av elementen från förr. Det står att filosofi är en inspirationskälla för bandet, faktiskt den som står först i listan och att göra mörk metall med filosofiska idéer kanske vore ganska intressant – å andra sidan kan ju det bara innebära att de följer sin filosofi och inte direkt filosoferar kring livets frågor. Jag har dock lyssnat och filosoferat, och kommit fram till följande:

Det är dödsmetall eller black metal, lite av båda och egentligen inte direkt avvikande från någon utav dessa genrers grundfundament. Det som annars slår mig är en del talade partier som ändå tycks bjuda visst djup men som också känns intressanta för helheten, det är faktiskt sällan jag tycker att talade partier har något av värde så det är intressant. Annars känns väl produktionen ganska typisk för genren, ingenting som slår mig som dramatiskt eller spännande sett till ljudbilden. För genren kanske de har viss variation och djup men samtidigt känns det inte som ett speciellt dramatiskt eller exceptionellt spännande album. Det passerar i revy ganska snabbt utan att man direkt dras in i det, 55 minuter är lite väl lång speltid dessutom.

Ja, vad ska man säga? Jag läser positiva citat från recensenter i mailen från promotion-byrån men jag känner att jag inte kan instämma i något av dem. Jag tycker att det är ett ganska segt album med få ljusglimtar, de talade partierna är intressanta det musikaliska känns som vilket annat som helst, trist vrålsång, ganska trötta låtar. Jag kanske inte är rätt målgrupp för Serene Dark men jag har också hört betydligt mer inspirerande album i genren, de är kanske inte så värst många men de finns där någonstans. Enantiodromia kanske utmärker sig mest genom ett lite krångligt namn, i övrigt vet i fan vad jag ska säga – jag har hört roligare album.

Ska man kika eller köpa? Om man gillar genren ska man nog kika, annars är det tryggt att avstå – risken för besvikelse är större om du köper än om du inte köper detta album. Det är inte speciellt underhållande, 55 evighetslånga minuter du inte får igen.

HHHHHHH