Picturesque
Do You Feel O.K?

Snygg omslagsbild! Spännande omslag brukar väcka mitt intresse men Picturesque har lyckats ligga och vila bland alla låtar som ska recenseras under lång tid. De frågas sig om du känner dig ok, kanske en rimlig fråga i dagens värld. Det är bandet Picturesques andra album, det första var bandets vinkling av 2009-års post-hardcore om man ska tro sångaren, detta är enligt samma sångare en stil av musik han inte hört någon göra. Jag får känslan att sångaren lyssnar på mindre musik än jag gör, men bara tanken att söka nya vägar och inte vilja placeras sig själv i ett fack är positiv då många musiker idag tenderar att måla in sig i kreativa hörn. Men jag kan ändå också konstatera att Picturesque har ett betydligt flottare omslag än musik när det gäller deras andra album.

Jag kan väl inte säga att jag hör det där nya och fräscha, annorlunda, som ingen annan gjort tidigare, jag har hört otaliga band göra samma sak tidigare, nästan alla promos från Kinda som promotar denna är variationer på detta tema, en del riktigt bra, andra ganska tråkiga. Post-hardcore, modern pop-punk, alternativrock, ungdomlig sångstil som man hör hos pop-punkarna och lite tyngre riff men inget som särskiljer sig. Däremot blir det lite glada och klämmiga som förgyller inledning till något ganska sömnigt och segt mot slutet. Men sångaren är bra och detsamma kan sägas om produktionen, ljudbilden är lätt att tycka om och det är lätt att ta till sig – lite långt kanske.

Det börjar ganska bra, det är lätt att tycka om musik av denna stil – man dras gärna till de enkla och lättsamma, energiska låtarna som känns positiva och upplyftande. Men allteftersom albumet pågår faller mitt intresse och mot slutet känns det mest ganska trist faktiskt. Om det är en stil av musik sångaren inte hört tidigare är han antingen inte speciellt belyssnad eller så är det baserad på pyttesmå detaljer som inte har någon betydelse för någon annan än den som verkligen närstuderar genren och det tror jag väldigt få musiklyssnare faktiskt gör. Det finns för få fängslande låtar och för mycket som känns som axelryckningar, det träffar inte riktigt rätt förutom vid ett fåtal tillfällen.

Crimes är nog den låten jag tilltalas mest av och den är riktigt bra de fyra-fem första låtarna håller mitt intresse hyfsat men därefter orkar jag inte direkt engagera mig och känner mest för att avfärda detta album som ytterligare ett – vilket är precis vad jag gör nu. Det finns väldigt lite unikt med detta album och ungefär lika lite som är riktigt bra, det finns betydligt bättre alternativ att välja där ute, du kan välja nästan vilket album som helst från samma skivbolag och få något stilistiskt liknande och bättre.

HHHHHHH