Mentalist
Freedom of Speech

Label: Pride & Joy Music
Tre liknande band: Iron Maiden/Helloween/Blind Guardian

Betyg: HHHHHHH (5/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
11. Metasphere
2. Freedom Of The Press
3. Life
4. Whispering Winds
5. Digital Mind
6. Belief
7. Your Throne
8. Isolation
9. The Deal
10. Devil’s Game
11. Price Of Time
12. Run Benjamin
13. Whispering Winds (Orchestral Version)


Band:
Rob Lundgren - vocals
Peter Moog - guitar
Kai Stringer - guitar
Florian Herte - bass
Thomen Stauch - drums


Discography:


Guests:
Daniel Heiman - vocals
Oliver Palotai - keyboards


Info:
Mix & mastering by Christian "Moschus" Moos at www.spacelab-mixing.com in Viersen, Germany
Cover artwork by Andreas Marschall
Mentalist character designed by Thomas Ewerhard

Released 2020-08-28
Reviewed 2020-09-14

Links:
mentalist-band.com
youtube
pride & joy


read in english

Yttrandefrihet tycks vara tematiken på Mentalists nya album, på omslaget ser vi deras maskot The Mentalist stå framför en folkmassa som flankeras av symboler för länder som kanske inte står för yttrandefrihet, pressfrihet, frihet för medborgare, demokrati och alla människors lika värde. Om det är något bandet står för har jag inte lyssnat in mig på men jag tänkte använde min yttrandefrihet för att yttra några väl valda ord om detta band och deras debutalbum Freedom of Speech.

Musikaliskt är det väl inte så mycket konstigheter, heavy metal eller power metal – båda beskrivningarna passar. Lägg till en lätt progressiv touch här och där, ett berättande anförande kanske också kan påstås existera. Bra sångare, vi får också gästsång av Daniel Heiman som hördes i bandet Lost Horizon och Kamelots Oliver Palotai gästspelar som keyboardist. Snygg produktion, fräsch ljudbild som känns lätt att tycka om och ganska svår att tröttna på. Dessutom lyckas de sälja in 68 minuter musik, det är inte alla band som lyckas med det, det finns alltså både djup och variation i detta album.

Mentalisten kan ha något bra att säga, om inte annat så låter det bra när han säger det. Jag gillar det här albumet, det är väldigt tilltalande, både klassiskt och fräscht på samma gång – dessutom bjuder det på en och annan mindre överraskning och det är alltid bra. Om jag ska klaga på något är det väl att de två spåren som är över åtta minuter långa har lite mycket utfyllnad, det hade nog utan vidare gått att kapa någon minut i båda dem för att sätta lite mer fart på albumet – samtidigt är det inget större problem men det blir lätt att man letar brister om det inte finns några uppenbara.

Jag tycker definitivt att detta album är värt att kolla på, bara att göra ett som heter Freedom of Speech är ju snyggt i denna tid då fler och fler regimer vill inskränka sina medborgares rätt att uttala sig om saker. Och då menar jag inte att vi ska värna sverigedemokraters rätt att uttala sig nedsättande om andra kulturer även om den rätten förstås också finns så länge man inte går över gränsen för vad lagen medger. Med det kan jag sätta punkt för mitt fria ord angående detta album och rekommendera er att titta närmare på det, jag tror att ni kommer att tycka att det är värt det.

HHHHHHH