Lustre
The Ashes of Light

När jag för första gången tog mig an Lustres nya album var det för några sekunder med viss förväntan då syntarna fick tankarna att dra åt The Birthday Massacre men sedan kom det lite black metal-vrålande och den känslan gick om intet. Jag noterade vid mitt research-arbete att Lustre är ett enmansprojekt som tydligen hör hemma i samma region som jag, men då ska jag erkänna att jag nog inte har någon större koll på vare sig den lokala scenen eller Lustre som har en hel räcka med album i sin diskografi. Den här har ändå ett hyfsat omslag även om titeln The Ashes of Light känns ganska fantasifattig.

Musikaliskt är det mycket synthar och stämningarna dominerar, nästan lite i syntpop-anda tycker jag. Sången är typiskt black metal-vrålig och stör betydligt mer än den adderar. Det är målat i svepande och långa drag, inga distinkta inslag eller rörelser utan ganska oförargligt. Jag läser i någon recensionstext att Lustres album brukar få ett ljummet mottagande och det kan jag förstå då det är någon slags mitt i strömmen, det känns försiktigt och lite fegt – som att meningen är att inte skrämma bort någon. Det blir lite så att låtarna smälter samman, det halvdussin spår som albumet är uppdelat i kunde likaväl ha varit ett då det mest flyter i samma stil från inledning till slut och det händer väldigt lite däremellan.

På ett sätt är det väl kreativt intressant att ta black metal och göra det så väldigt melodiöst men om den enda poängen var att ha mycket synt och lite vrålsång här och där så blir det ändå ganska ointressant. Främst däri ligger Lustres problem, det händer ingenting på albumet, det står och stampar och när det väl är slut har det egentligen inte hänt något mer än vad som hände de första två-tre minuterna. Det blir mest en upplevelse att lyssna på bakgrundsmusik, jag kan inte påstå att det griper tag i mig som lyssnare. Däremot är det oförargligt och snyggt nog för att fungera som bakgrundsmusik när man målar en vit vägg eller åker hiss.

Om du tilltalades av Lustres tidigare album kommer säkerligen denna också att fungera för dig. Helt okej bakgrundsmusik men ganska odramatiskt och innehållslöst album som skulle behöva våra ta mycket fler risker för att verkligen tilltala. Det är lite synd för de snygga syntarna hade säkert kunnat vara del i något väldigt intressant, men det är inte detta album som däremot säkert är bra för den som har svårt att somna.

HHHHHHH