Course of Fate
Mindweaver

Label: ROAR! Rock Of Angels Records!
Tre liknande band: While Heaven Wept/Circus Maximus/Fates Warning

Betyg: HHHHHHH (5/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. There Is Someone Watching
2. The Faceless Men Pt. I
3. Endgame
4. Utopia
5. The Walls Are Closing In
6. Wolves
7. Drifting Away
8. The Faceless Men Pt. II


Band:
Eivind Gunnesen - Vocals
Kenneth Henriksen - Guitar
Marcus Lorentzen - Guitar
Carl Marius Saugstad - Keyboard
Daniel Nygaard - Bass
Per-Morten Bergseth - Drums


Discography:
Cognizance (EP 2013)


Guests:
Backing vocals on "The Faceless Men pt.1", "Endgame" and "The Faceless Men pt.2" by Jeanette Heidenstrøm. Female choir on "Drifting Away" by Catharina Damman


Info:
Guitar and bass recorded at Red Valley Garage by Course Of Fate
Drums, vocals and additional guitars recorded at Lydmuren AS by Jon Fredrik Olsen
Keyboards recorded at Studio Saugstad
Acoustic guitar on "Drifting Away" recorded at Lydlageret by Lars Andresen and Course of Fate
Mixed and mastered by Arnold Lindberg at Nobel Street Studio in Gothenburg
Music by Henriksen and Course Of Fate except "Utopia" (Henriksen, Lorentzen and Course of Fate)
Lyrics By Gunnesen and Henriksen
Cover art and layout by Stan W Decker
Band photo by Terje "Metaworks" Johansen
Produced by Course of Fate and Jon Fredrik Olsen

Released 2020-05-15
Reviewed 2020-06-05

Links:
youtube

roar


read in english

Norge är inte direkt oävna inom den progressiva rocken och metallen, våra otrevliga grannar i väst har faktiskt en hel räcka trevliga album inom dessa genrer och Course of Fates Mindweaver passar faktiskt också in i den beskrivningen. Det nämns referenser som Dream Theater, Devin Townsend, Evergrey, Queensrÿche och liknande. Jag är dock inte helt säker på att dessa träffar helt rätt då komplexitet ofta är ledord där. Course of Fate går på den mer atmosfäriska tendensen såsom senare tids Fates Warning och en del norska band där jag spontant kom att tänka på Circus Maximus men det finns fler.

Med åtta spår och sansad speltid träffar det också rätt genom att inte vara så långdragna som en del progressiv musik kan tendera till att vara. Sångaren är bra och detsamma kan sägas om produktionen, det finns djup och variation och blir väl egentligen aldrig sådär invecklat som det kan bli hos en del av de progressiva banden. Sedan ska man väl inte direkt påstå att det är ett band som hittar nya vägar eller är direkt progressiva i en kreativ bemärkelse, men de gör vad de gör riktigt snyggt och fans av den lite enklare och mer atmosfäriska sidan av den progressiva metallen bör onekligen tilltalas av detta.

Mindweaver är ett tilltalande album som känns relativt fräscht och som kanske framförallt bjuder oss på åtta riktigt snygga låtar. Det finns ingenting att klaga på här, de slår sig in på arenan med ett storslaget album som definitivt bör fungera väl oavsett vilken musikalisk genre du föredrar. Kanske är Course of Fates fina debut också ännu ett tecken på att Norge börjar bli en riktigt stark kraft på den progressiva marknaden, det är inte bara Pagan’s Mind eller Leprous, det finns en hel hög med riktigt fina band i vårt grannland.

Jag skulle rekommendera er att ta en närmare titt på detta fina album, Course of Fate förtjänar att märkas när de gör en så här finns debut. Dessutom är omslaget snyggt så en vinylkopia gör sig säkert bra i skivhyllan. Utan tvekan ett album värt att kika närmare på, speciellt för er som uppskattar progressiv metall.

HHHHHHH