Wardress
Dress for War

Det inledande talade partiet på detta album måste vara bland det mest löjeväckande och parodiska jag hört när det gäller talade partier, inte ens Rhapsody och Freedom Call klarar den parodinivån. Jag hoppas verkligen att det är parodiskt, annars vore det nästa tragiskt löjligt. Omslaget är också svårt att ta på allvar men jag lyssnar givetvis alltid intensivt och noggrant på det jag ska skriva om, trots löjeväckande intron och fula omslag. Kvartetten bakom Wardress-namnet är från Tyskland och bandet bildades av gitarrist Alex och sångare Erich redan 1984 men det blev bara någon demoinspelning innan bandet lades på is. Men 2018 återupplivades bandet och en trumslagare och bassist har införlivats och nu kommer alltså debuten.

Dress for War kallar de debuten och den ser som sagt inte speciellt lockande ut – det kanske är tur att de inte ger ut någon vinylversion. Det handlar om klassisk heavy metal och det finns väl egentligen hur många band som helst att namndroppa men jag valde tre liknande som omnämndes några gånger i andra recensioner. Det finns en del lite klämmiga refränger och lite metal-melodier, då menar jag inte bara låten med det namnet. Det är väl hyfsat producerat med lite rejäl och mörkare ljudbild som dock lämnar utrymme för melodierna. Sångaren är väl ingen lysande sångare men fungerar väl helt okej på detta album som innehåller tio spår. Speltiden känns ganska sansad men lite enformigt kan albumet kännas när man spelar sig igenom helheten, kanske brister det lite i dynamik eller djup – det känns väl inte som att det är ett speciellt varierat album.

Det är väl tur att inte resten av albumet är av samma kaliber som den talade inledningen, det hade varit extremt påfrestande med ett sådant album. Det är dock inte något fantastiskt album och man får lite känslan av att man hört det förr, som att det inte direkt är ett nytt och fräscht album. Det är väl spåret Metal Melodies som känns mest intressant, det är ett ganska underhållande spår som lyfter intrycket av albumet som dock ändå har en bit kvar till att vara ett riktigt bra album.

Wardress skjuter väl ganska mycket bredvid målet med ett album som är mer tråkigt än underhållande, ett ganska idéfattigt och sömnigt alster som känns lite daterat trots att det är helt nytt. Kanske lever de kvar i svunna tider för mycket och kan inte släppa det som en gång inspirerade, ändå var de med då och borde inte vara lika begränsade av idoliserande som yngre band. Ändå verkar det som att de bara kopierar och inte kommer med några egna idéer, så frågan är väl egentligen om det är värt att lägga tid och energi på detta album. Svaret på den frågan är ganska enkel, om du inte är en extrem heavy metal-fantast är det inget att bry sig om, man mår bättre av att inte hör albumet, heavy metal fans bör dock kanske ta sig en titt innan de avfärdar albumet.

HHHHHHH