Michael Lane
Traveling Son

Amerikansk-tysk singer-songwriter som varit amerikansk soldat men som nu ägnar sig åt musiken. Han har tre tidigare album i bagaget och nu kommer Traveling Son som är en berättelse om en ung pojke som reser många tusen kilometer med sin mor till ett hem som inte känns som ett hem för honom. Ett album om ömtålighet och kanske egentligen inte den typen av album vi oftast skriver om men jag skriver om det jag börjar lyssna på och den här skivan får därför en recension.

Popmusik är vad det är, ganska lågmäld, ganska finstämd sådan, singer-songwriter säger man väl oftast om den typen av musik. Michael sjunger fint och man lever sig lite in i känslan av resan till de många platserna. Väl producerat är det också, dock kanske inte något som sticker ut som fantastiskt producerat men bra likväl. Ganska varierat låtmaterial med bra atmosfärer, kvalitativ produktion helt enkelt och speltiden känns sansad.

Bra album på många sätt, kanske dock inte sådär jätteminnesvärt. Kanske saknas det en distinkt hit-låt, kanske saknas det något annat men det känns lite som att det borde ha varit något mer. Därmed inte sagt att det är skrot, långt därifrån, jag tycker att det är väldigt tilltalande även om det inte kommer att gå till historien som genrens bästa album hittills. Men den som uppskattar genren eller bara lite mer finstämt och känslosam musik kan säkert göra tummen upp för det låter bra och jag har uppskattat detta album när jag lyssnat på det, det har inga uppenbara svagheter mer än kanske att den där riktigt vassa och starka sidan saknas.

Överlag tycker jag att man gott kan kika närmare på Traveling Son, det är ett fint album med bra låtar, 1982 är nog kanske den jag gillar bäst men det är egentligen inget spår som riktigt sticker ut. Därför finns det nog en viss risk att det är ett album som drunknar i den massiva strömfåra av musik som konstant släpps nuförtiden, vilket är lite synd då det är ett fint album man definitivt kan lyssna på både en och två gånger.

HHHHHHH