Bad Wolves
N.A.T.I.O.N.

Bad Wolves släpper nytt album, bandet som gjorde stor succé med miljontals strömningar av Zombie, en cover på The Cranberries stora hit. Den kom väl vid precis rätt tillfälle för dem, tillfället då Dolores O’Riordan, sångerskan bakom låten oväntade lämnade jordelivet. Deras album som kom samma år var dock inte lika spännande, det var dock framgångsrikt om än inte i samma utsträckning som Zombie-covern som tillät bandet att ge 250 000 dollar till O’Riordans barn som också ska fortsätta få royalties för den låten. Nu är det dock dags för bandet att lyckas bygga på sitt egna snarare än en stark cover, jag kan dock konstatera en sak redan innan jag börjar lyssna: tatuerade kvinnor, såsom den på framsidan, är inte vackra.

Musikaliskt är det i samma region som det föregående albumet, modern rock/hårdrock med tydliga refränger och melodier. Hyfsad sångare, modern och snygg produktion men kanske inte överdrivet mycket variation. Vi får ett dussin spår, ett dussin spår som inte bjuder på speciellt mycket variation och kanske inte heller speciellt mycket djup. Fantasi och originalitet kommer inte heller i överflöd när det handlar om detta album, de låter ganska mycket som de gjorde senast det begav sig och ganska mycket som andra band i samma genre.

Gillade ni Bad Wolves senaste album, i så fall kommer ni nog att gilla även detta album då det bjuder på ungefär samma sak. Det är välgjort, ett hantverk som känns gediget och mycket trevligt. Jag tror inte att någon kommer att ogilla albumet, frågan är bara hur många som kommer att hylla albumet, som kommer att finna det imponerande. Det är ett album som saknar det där lilla extra, det där som gör ett bra album till ett grymt album men det är kanske det man kan vänta sig från ett album som kallas N.A.T.I.O.N. då nationskonceptet i ärlighetens namn är ett extremt korkat och meningslöst koncept. Tack och lov är inte albumet lika meningslöst, jag tycker definitivt att man ska kika närmare på det, speciellt om man gillar det föregående albumet.

N.A.T.I.O.N. är ett gediget hantverk, ett trevligt album men det känns inte speciellt minnesvärt så min slutsats får bli att det är ett schysst album men knappast ett som kommer att gå till historien. Slutsatsen är att Bad Wolves fortsätter på ungefär samma sätt som tidigare så om man gillade förra albumet så kommer man nog att gilla även detta men omslaget gör att åtminstone jag skulle tänka efter minst en gång extra innan inköp, för det är inte snyggt med tatuerat.

HHHHHHH