A Hero For the World
West to East Part II - Space Ranger

En hjälte för världen, så har vi på Hallowed antagligen inte refererat till Kaasgaard och hans projekt som spottar ur sig album i rasande takt och frågan är om någon av dem har dugit någonting till. Det senaste albumet som var första delen i sagan som fortsätter på detta album, ett album som tar oss ut i lite mer okänt territorium. Ut i rymden. En storslagen idé som kanske hade kunnat vara ett storslaget album, storslaget i form av minuters speltid är det åtminstone, 72 minuter. Kul omslag. Jag tycker nog att det på många sätt er mer intressant ut än mycket av det tidigare bandet släppt, faktum är väl att de nog i och med detta faktiskt släppt sitt första bra album – dock inte fantastiskt som jag slutklämmade när jag skrev om första delen av denna saga.

Det handlar om power metal, lätt storslagen sådan. Tematiken må vara lite rymdig, musiken är lite mindre rymdig men bjuder på mycket keyboards och mycket melodi. Klämkäckt. Hyfsad produktion men som senast kan jag tycka att det vore en bra idé att leja en mer erfaren producent, om inte annat för att få lite mer feedback och kritik kring låtmaterialet. Det märks att det är mestadels enmansshow vilket gör att men inte rensar lika hårt i låtmaterialet, man får längre och mindre dynamiska album, ungefär som detta. Det är definitivt ett album som hade varit hjälpt av att vara lite kortare. Kanske att mer variation och djup hade varit positivt för albumet som helhet,

Det är kanske lite väl långt men det är bra, det är ett solitt album med rätt schyssta låtar, avslutningen är väldigt trevlig tycker jag. Det finns ett och annat ytterligare fint spår vilket gör det till en fin helhet, kanske inte alltför imponerande på många sätt men kul på andra sätt. Det finns entusiasm och det finns energi, spelglädje kanske också, även om det kreativt inte direkt bryter ny mark så finns det samtidigt betydligt tråkigare alternativ också. Sedan kan man ju inte undvika att fundera över vad denna rasande takt av inspelningar med album och så vidare betyder för den övergripande kvalitén i bandets musik, jag kan tänka mig att de borde spela in lite mindre och lägga mer tid på arbetet med de låtar de spelar in.

Det här är första gången jag hör något som faktiskt låter bra som satts samman av detta band/projekt. Ett stort fall framåt jämfört med de tidigare alster jag skrivit om, inte för att detta är förträffligt, fantastiskt eller fabulöst men det är rätt kul och underhållande. Kul också att det finns en låt som hyllar Seth MacFarlanes underhållande sci-fi-serie The Orville. Ett album som kan beskrivas som en positiv överraskning.

HHHHHHH