Wheel in the Sky
Beyond the Pale

Ett band som tagit sitt namn från en låt skapad av Journey som hördes på deras fjärde album Infinity som släpptes 1977. Det är ett svenskt vand som gömmer sig bakom det namnet, en kvartett med ett tidigare album bakom sig, detta som kallas Beyond the Pale är deras andra album. Det är väl inte ett album med det mest spektakulära omslaget jag sett och det är väl egentligen inte heller ett som lovar ett dramatiskt äventyr ur musikaliskt hänseende. När man tar sitt bandnamn från en låt eller ett album kanske man inte heller är den mest kreativa själen som står att finna, dock sak jag förstås inte döma något förrän jag lyssnat på det.

Musikaliskt bryter de knappast ny mark, nostalgirock skulle nog vara en bra musikalisk beskrivning. Sjuttiotalsrock i stil med band som Wishbone Ash eller The Who, jag kan inte påstå att det är ett album som bjuder på några överraskningar. Hyggligt varierat, ganska snyggt producerat dessutom – kanske inte fräscht men tilltalande. Hyfsat sansad speltid dessutom, kanske att jag hade velat ha albumet aningen kortare men det är inget större problem.

Rätt så schysst album, trevliga låtar, kul nostalgisk känsla i musiken och den med nostalgiska sinnelag kommer definitivt att gilla detta album. Svagheten får väl sägas vara bristen på nya fräscha idéer medan de medryckande och välkomponerade låtarna får påstås vara styrkorna. Överlag är det ett album som ger en positiv känsla, man känner snabbt igen sig, det är lätt att tycka om och låtarna håller bra klass.

Wheel in the Sky bjuder oss inte på Journey-nostalgi men likväl sjuttiotalsrocknostalgi och det är säkert något som kan gå hem ganska väl hos många. Dock är det lite svårt att släppa den där känslan av man hört den förr, var det kanske något de ändrade i The Matrix just när jag hörde detta album? Så sammanfattningen får bli att detta är ett bra album men det når nog aldrig riktigt bortom det bleka och kommer nog bara bli ännu ett av de där albumen man snabbt glömmer bort.

HHHHHHH