Unshine
Astrala

Finska Unshine imponerade med sitt förra album som tillika var deras första internationella album, Dark Half Rising heter det och det släpptes 2013. Nu i början av 2018 kommer nästa album, det fjärde i ordningen och då det andra på ett mer internationellt bolag. Om jag bara jämför så har Astrala inte lika snyggt skivomslag som sin föregångare och inte heller lika snygg ljudbild, det är lite råare kanske, och kanske att sånginsatsen borde ha fått ta lite mer plats i helheten. Det påminner stilistiskt om senaste albumet helt klart, det hörs ju att det är samma band och så vidare men det låter kanske inte lika fräscht.

Opolerad folkmusikinspirerad metall, de har fått etiketten druid metal och det är väl kanske inte helt opassande eftersom deras musik har en känsla av magi och sagoväsen. Som ett dramatiskt sagoäventyr i de finska skogarna med en lätt oputsad och rå känsla, hyfsat djup och ganska bra kvinnlig sånginsats. En sak som dock stör mig ibland är att de låter sångerskan drunkna lite i ljudbilden vilket känns som en aning negativt eftersom hennes sång förtjänar att ta mer plats. Ingen fantastisk produktion tycker jag heller, ljudbilden hade kunnat vara bättre och även om albumet är varierat känns det långt, 55 minuter fördelat på tio spår.

Lite av ett steg tillbaka jämfört med sin föregångare, jag tycker att Dark Half Rising var snäppet bättre än detta album på alla jämförbara områden. Astrala är helt klart ett schysst album med trevlig musik och schyssta låtar men det griper trots intressant musik inte riktigt tag i mig och jag tror att detta album ganska snart kommer att vara bortglömt vilket är synd med tanke på att bandet har intressanta idéer och definitivt kompetensen att göra något bättre än detta. Bäst blir det när tempot går ner lite och det blir mer folkmusikaliskt som i Pan the One som jag tycker är albumet bästa spår.

Kanske inte ett superalbum men Unshine har definitivt satt samman ett trevligt album som jag tror att de som gillat bandets tidigare alster kommer att uppskatta. Det är spännande sagoosande metall från de mörka finska skogarna ibland sjungs det till och med på finska, så spännande kan det vara. Och Astrala är nog ett album man kan kika lite närmare på om man gillar druid metal.

HHHHHHH