Two are One
A Question of Time

En fråga om tid kan man påstå att detta album handlar om på många sätt, dels förstås titeln men också att det släpptes för över tjugo år sedan. Det kommer nu i ny utgåva med två bonusspår, vilket förstås är bra för den som försökt komma över albumet som varit slutsålt sedan länge. Det handlar om en tysk duo bestående av en keyboardist och en sångerska som beskrivs som havandes en rökig stämma och albumet sägs ha en del riktigt vassa spår som sägs få en att tappa andan.

Det handlar om AOR med nittiotalskänsla, ljudbilden känns lite gammal och albumet känns som något från just den tiden. Jag skulle inte tro att albumet remastrats om jag säger så. Vi får femton spår och ett ganska långt album, mycket keys, mycket klämkäckt, klassisk kvinnlig rocksång. Ett autentiskt AOR-album egentligen. Det är väl inga direkta överraskningar och inget som direkt griper tag i mig som lyssnare, kanske att det gjorde ett större avtryck 1995 och idag släpps det album som har snyggare ljudbild nästan varje dag.

Onekligen ett trevligt album på alla sätt, låtarna håller god kvalité rakt igenom och det är ett ganska underhållande album att lyssna på. Jag tycker nog att bandet lyckas väl med sin musik och har skapat flera fina låtar, men albumet känns samtidigt daterat och eftersom det släpps nu och ska bedömas mot andra album som släpps nu kan det inte få ett bättre betyg än ett i mitten. Det hade kanske varit annorlunda om jag skrivit denna recension 1995 när albumet först släpptes men tiden har hunnit ifatt den tyska duon och deras musik och resultatet ger oss ett AOR-album som känns varken bättre eller sämre än det mesta som släpps nuförtiden.

Ni som saknat en kopia av detta album ska väl passa på att slå till men det finns bättre alternativ i denna genre, W.E.T. släppte till exempel nyss ett nytt album som är riktigt vasst och de har dessutom ett par tidigare album som är riktigt vassa, det finns förstås många fler exempel och när allt ska summeras så känns Two are Ones enda album mer som en intressant kuriositet än som ett bra album jag verkligen känner för att lyssna på.

HHHHHHH