Florian Grey
Ritus

Gråare mörkrockaren Florian är tillbaka med album nummer två, denna gång har soloprojektet växt ut till ett band, en kvartett som frontas av den gode Florian Grey. Första albumet Gone såg dagens ljus 2015 och nu heter albumet Ritus. Det är ett album prytt med en dödskalle och i övrigt ett svart omslag och det har ett dussin spår. Albumet beskrivs i pressmaterialet som ett lite råare album, lite mer oputsade kanter och så i jämförelse med debuten Gone som fick fint betyg av oss för tre år sedan.

Rockmusik av det mörkare slaget är vad det handlar om, musik som ibland beskrivs som goth rock/metal, band som exempelvis Him är väl ganska relevant att jämföra med. Barytonsång tillsammans med mörkare rock som ofta kryddas med en del keyboards och sådant, ofta i ett lite längre tempo men ändå klämkäckt. Ritus har dock lite högre tempo och går lite mer rakt på sak och är kanske lite enklare att ta till sig jämfört med debuten – kanske att hörnen faktiskt är lite mindre putsade och det är lite mindre uttänkt vilket gör det enklare för lyssnaren. Därmed inte sagt att det inte har djupet från debuten och att man tröttnar direkt, albumet kan också beskrivas som ganska varierat och riktigt bra producerat. Dessutom är det ett album med vass sånginsats, det finns mycket kvalité hos Florian Grey.

Ett mycket trevligt album på alla sätt, ett steg vidare från debuten – jag vet inte om det är bättre eller sämre så jag påstår att det är lika bra men stilistiskt lite enklare än föregångaren. Det är ett album som är väldigt starkt på alla sätt och ett album som jag tycker saknar svagheter det är mörkt, intressant och spännande, mörkt och klämkäckt. Kul album helt enkelt. Alla spår håller god klass och inget känns direkt som utfyllnad, kanske att inledande Bluecifer och tredje spåret Bereft gör starkast intryck med sin klämkäcka och underhållande stil.

Ytterst underhållande och rekommenderat, Ritus är definitivt ett album att kika närmare på – det är Florian Grey i högform kanske man kan påstå. Med ett dussin trevliga spår finns det inte mycket att klaga på, om något, och jag tycker att alla ni som läser vad vi skriver kan ta er en närmare titt på detta mycket fina album. Det är riktigt bra.

HHHHHHH