Lars Eric Mattsson's Vision
s/t

För 25 år sedan släpptes detta album för första gången, ett album som gick ganska bra på den japanska marknaden och det såg ut som att bandet hade en lysande framtid framför sig. Om det inte varit för att skivbolaget gick i konkurs, vilket ledde till att deras andra album II inte fick se dagens ljus, åtminstone inte förrän i år. Det han bli några album till för vision som dock släppte det senaste albumet On the Edge 2004, ett album jag tror att jag har liggande någonstans. 2017 ger Lion Music ut hela katalogen i remastrade versioner, det skriver i pressmaterialet till denna att detta är den första av åtminstone fem Vision-releaser/återreleaser, kan man då anta det inte är omöjligt att vi får se ett helt nytt album från Vision?

Förvånansvärt fräscht för ett 25 år gammalt album, ett album som övrigt håller till i den melodiösa rockgenren. Det bygger ofta på medryckande refränger, starka melodier, Mattssons gitarrspel är väldigt snyggt och sångaren Conny Lind, som för övrigt inte var förstavalet, låter väldigt bra. Visst finns det ett och annat som avslöjar att detta album har ett antal år på nacken men det är ändå en vital 25-åring vi har att göra med på detta album som dedikeras till bassisten Micke Ahlskog som lämnade jordelivet i april 2017, 54 år gammal. Han lever förstås för evigt genom sina inspelningar och denna är definitivt ett bra sätt att minnas.

Det är ett bra album tycker jag, det bjuder på sköna låtar, hyfsad energi, bra driv och ger ett överlag väldigt kompetent intryck. Ett album som trots sina många år på nacken fortfarande känns ganska relevant, även om det inte kan hävda sig i en jämförelse med de bästa banden som dyker upp nuförtiden. Men det är ett album som nog skulle ha hyllats betydligt mer av oss om vi hade skrivit om det när det släpptes 1992. Sköna låtar som sagt, men samtidigt kanske inte ett album som sticker ut jättemycket – dock ett man kan uppskatta att lyssna på, och definitivt ett album man ska titta närmare på om klassisk melodiös hårdrock är en föredragen genre.

Slutligen kan jag bara konstatera att Visions första album är en trevlig bekantskap med sina schyssta låtar, sin sköna sång och bra melodier. Ett album som även om tiden hunnit ikapp det kan vara väl värt att titta närmare på. Det kan nog beskrivas som att Mattsons vision var av det bättre slaget när det begav sig.

HHHHHHH