Siamese
Shameless

För några år sedan släppte detta band, då under namnet Siamese Fighting Fish, det alldeles lysande albumet Breathe:See:Move. Sedan bytte de namn och två år senare släppte de albumet Siamese under bandnamnet Siamese, ett album vi aldrig fick men vi kan ändå konstatera att bandet gått från att vara kampande fiskar till katter med vässade klor. Kanske åt katten fisken ur akvariet och Siamese föddes, ett namnbyte jag inte direkt gillar eftersom nu delar de namn med en handfull band och har blivit betydligt krångligare att söka på internet, Siamese Fighting Fish var ett bättre namn och de har inte direkt vandrat så långt ifrån den stil de bjöd då 2013 att det meriterar ett namnbyte. Men det är självklart bandets ensak, synd att inte pressmaterialet innefattade vare sig låtlista eller några data om albumet i fråga, därav lite knapphändig info om ett band jag gillar.

Allt blir levande med alldeles lysande Ablaze som är en grym inledning på ett album som bäst beskrivs som alternativ rock/hårdrock med ett musikaliskt spann som sträcker sig i många riktningar. De karaktäriserar av låtar som träffar med bra sång, grym produktion och ett snyggt djup – ett band som för övrigt inte räds att vandra i de lite mörkare regionerna av livet och musikaliskt. Det handlar lite om dödssynder och om vilken negtiv påverkan Trumpna keyboardkrigare kan ha på vårt samhälle, sådär lagom politiskt och det är alltid lite kul med band som brinner för något, sådan passion kan vara väldigt positivt för ett album – som i detta fall.

Det är ett bra urval av tio låtar vi får, redan nämnda Ablaze gillar jag skarpt och Soul & Chemicals är ett annat spår som känns väldigt minnesvärt. Men det är ett album som i sig är minnesvärt, riktigt bra och inte alls speciellt skamlöst. Snarare en fullträff. Men inte en större fullträff än senast jag hörde bandet, av min erfarenhet att döma hade de konstigt nog bättre klös som fiskar än som katter. Det är dock definitivt en av de mest intressanta skivsläppen hittills 2017, ett år som nu äntligen börjat ta fart med några riktigt höjdare efter en riktigt seg start och Siamese är ett definitivt en anledning till detta.

Slutsatsen kring detta album blir helt enkelt att det är riktigt bra, ett höjdaralbum om än inte i nivå med deras 2013-års Breathe:See:Move som förvisso var ett av det årets absoluta höjdpunkter och ett riktigt minnesvärt album. Detta album är inte lika minnesvärt, det kunde haft mer klös, men det förtar dock inte det faktum att Siamese återigen lyckats knåpa ihop ett riktigt vasst album och att de inte bara nöjer sig med att kopiera vad andra gjort. Tummen upp! Båda tummarna!

HHHHHHH