Shotgun Justice
State of Desolation

Rättvisa under hagelbössan låter inte något vidare, men det är precis vad detta band har valt att kalla sig. Det tyska bandet väcktes till liv 2003 men det är först nu, tretton år senare som de bjuder på sitt första album. De sägs bjuda på klassisk heavy metal kryddad med deras egna idéer. Omslaget är ganska kul men i övrigt finns inte speciellt mycket att ta fasta på när det gäller det yttre och namnet är lite tramsigt enligt mitt tycke. Men vad ska jag då säga om musiken?

Heavy metal, ganska mycket enligt formatet där egentligen inte speciellt mycket sticker ut om man jämför med någon slags standardmall. Relativt enkelt på alla sätt och inte heller särskilt varierat. Jag trodde albumet var omkring 75-80 minuter men det visade sig var en liten bit över femtio minuter, 52 långa minuter. Okej produktion och okej på alla plan, kanske att det skulle ha haft en mer intressant sångare.

Okej album att lyssna på, samtidigt också tråkigt eftersom det är ett album som inte riktigt kommer någonstans. Det saknas lite djup och framförallt saknar jag drivet och energin som behövs för att skapa ett riktigt vasst album – det här albumet kommer inte riktigt någonstans. Det är svårt att säga så mycket om det, jag lyssnar och lyssnar men inget griper tag i mig, det finns inget som intresserar och när albumet tar slut är det bara bortglömt och försvunnet ungefär som när man tappar ett mynt på en rymdpromenad.

Nej, Shotgun Justice är i sig ingen bra form av rättvisa, inte heller är det ett speciellt intressant band. Detta debutalbum lovar egentligen ingenting och bjuder egentligen inte på någonting vi behöver engagera oss i. Trist att behöva säga det men det här bandet har ingenting att komma med, de behöver förbättra sig på alla plan om de ska kunna erbjuda oss musikfanatiker någonting av värde.

HHHHHHH