Motus Tenebrae
Deathrising

Italienska Motus Tenebrae är tillbaka med ett nytt album, deras femte album handlar det om. Döden som stiger upp är liekvinnan som kommer för att ta med er in i döden, eller något i den stilen. Det verkar ju lite gotiskt, och lite spännande kan man tycka – underhållande skivomslag dessutom. För er som undrar lite mer kan jag påpeka att bandet har en femton år lång karriär bakom sig och släppte sitt första alster, en EP, 2003.

Deathrising är doom/gothic metal, inte alltför stilistiskt spännande ur en nytänkande synpunkt utan handlar snarare om ganska typisk stilistik för genren. Bra produktion, ljudbilden är ganska snygg och det finns en hyfsad variation för ett album i genren. Sångaren är ganska typisk för genren och har man hört de liknande banden är det inte så svårt att föreställa sig hur detta album låter. Ett välgjort album med relativt lång speltid om 53 minuter som tack variationen ändå känns relativt överkomliga.

Bra album tycker jag att detta kan beskrivas som, inget fantastiskt men solitt och välgjort. En snyggt utförd produktion som troligen kan tilltala fans av genren, eller fans av liknande band. Jag personligen kanske inte är alltför imponerad av deras kreativa ådra, det känns som att de skriver låtar mer för att inte skrämma bort fans än för att skriva intressanta och spännande låtar – de upprepar sig själva en aning. Dock kan vi väl konstatera att just detta lär göra att de vinner favör hos recensenter och fans som favoriseras bandet och deras musik.

Jag tycker att alla spår håller god kvalité, inget sticker ut i vare sig positiv eller negativ bemärkelse – det är ett homogent album där helheten är starkare än de individuella delarna. Det är ett solitt album som kanske imponerar på genrens och bandets fans men inte riktigt lika mycket på denna recensent.

HHHHHHH