In Flames
Battles

Det blir dubbelt jippie när In Flames släpper nytt. Dels för att de släpper ett nytt album efter bara två år och dels för att de fortsätter att ignorera alla som skriker efter att de ska göra samma album som de gjorde på nittiotalet med andra låttitlar. Battles heter det nya albumet som kanske är lite mer rejält än sin föregångare och det har ett schysst skivomslag dessutom. De har tagit hjälp av en poppigare producent och spelat in albumet i Hollywood vilket lett till ett album som kanske är lite mer positivt och uppåt än de brukar göra även om det finns ett och annat spår av mörker här och där.

Det handlar inte längre om melodiös dödsmetall (och har inte gjort på ett tag) även om det förekommer en del growls och tunga partier. Refrängerna är annars huvudfokus på detta album som är medryckande, nästan poppigt och med ett skönt driv. Produktionen är riktigt fräsch och Fridén låter riktigt bra i sin sånginsats, frågan är om inte bandet låter bättre än de gjort tidigare – jag är dock inte någon superexpert på In Flames så jag kan ha missat något. Vad jag vet är dock att de låter bättre än de gjorde när de spelade melodiös dödsmetall.

Albumet bjuder på ganska varierat låtmaterial där vi får ett dussin spår som totalt klockar in på 48 minuter där vi bjuds på grymma melodier, grymma refränger och en riktigt vass helhet. Jag ska dock inte bara sitta här och hyllningsköra, det finns ett par saker man kan ha synpunkter kring. Främst tycker jag att albumet kunde ha bjudit på lite mer tempo och det kunde ha varit lite mer våghalsigt, men även om dessa synpunkter finns kan jag inte annat än hylla helheten eftersom den är riktigt vass.

Jag har sett att det finns grottmänniskor som tycker att bandet ska sluta utvecklas och återgå till det ganska ointressanta de gjorde förr, men om de gör det så tappar de åtminstone denna fan som de vann i och med Sounds of a Playground Fading. Men vi ska inte lägga för stor vikt vid det, det här albumet har så mycket att erbjuda till exempel The End som är ett riktigt minnesvärt spår som har totalfastnat i mitt huvud, även Wallflower, Save Me och The Truth är spår som fastnar när man lyssnar. Det är ett album man noterar och jag gillar verkligen hur de lyckats skapa refränger man lätt fastnar för samtidigt som de har skapat ett album med stort djup.

Jag tycker att Battles är In Flames kanske bästa album hittills, det är fräckt, fräscht och kul. Och om inte något väldigt oväntat händer under andra halvan av november och december, kommer det finnas på min topp tio lista över 2016 – det skall dock nämnas att 2016 inte är ett sådär jättespännande musikår i mitt tycke men detta är ett av 2016-års album som du inte får missa.

HHHHHHH