Pyramaze
Deciples of the Sun

Senast det begav sig för danska Pyramaze var jag inte speciellt imponerad, faktum är att jag aldrig varit speciellt imponerad av dem. Nu har de dock hunnit växa till sig och åldras sju år, de har hittat en ny sångare och hunnit bli solens lärjungar – åtminstone kallar de sitt fjärde album för solens lärjungar. En stor fråga är förstås vad de lärt sig under de sju år som passerat sedan sist, om de hittat ut ur sin pyramidlabyrint så att säga. Snyggt skivomslag har de i alla fall fått till, men frågan är om det är det enda som är värt uppmärksamheten på danskarnas fjärde kapitel.

Progressiv metal med bra driv och energi, ett bättre flyt än jag hört tidigare från bandet och en sångare som sparkar skiten ur de tre tidigare sånginsatserna detta band haft så kraftigt att det hörs ända hit till norra Sverige. Det är progressivt av det mer energiska slaget och bandet fastnar inte så värst mycket i komplexa snurrigheter eller försöker klura till det på ett sätt att de vecklar bort sig själva i invecklade sångstrukturer. De håller sig väl på mattan och ett band som Eldritch är ett bra jämförelseband för den som önskar något sådant, det är inga långa låtar utan allt hålls sådär lagom kort och koncist. Väldigt bra producerat och ganska bra variation över ett dussin spår där det första är ett introspår och speltiden är omkring femtio minuter.

Kan detta vara årets positiva överraskning? Det är alltid kul när ett band man inte förväntar sig annat än undermåligt material från slår till med ett alldeles lysande album. Sköna låtar, sköna melodier, bra driv och energi – ett riktigt trevligt album helt enkelt. Danskarna har äntligen tagit sig ur den labyrint av ointresse som de varit låsta i sedan deras debut 2004, Deciples of the Sun är ett riktigt starkt album och plötsligt måste jag tillstå att dessa danskar seglar upp som ett av de mer intressanta banden i genren på senare tid, speciellt när det gäller band från Skandinavien. Riktigt bra album, riktigt bra låtar, Pyramaze har äntligen vaknat till och blivit ett riktigt vasst band.

Det finns elva bra låtar på detta album men för mig är det ett som står ut lite extra är Back For More som inte bara har en riktigt vass refräng utan det är också en riktigt högklassig låt som helhet. Sedan är också titelspåret och Genetic Process riktigt vassa låtar. Jag måste säga att detta var en högkalibrig överraskning, att Pyramaze var kapabla att skapa ett album som detta kanske det fanns vissa indikationer på men det är ändå en stor överraskning. Så det är med stor glädje jag kan rekommendera detta album för alla er som gillar kvalitativ musik.

HHHHHHH