Asia
Gravitas

Asia är tillbaka, nu med ett album med bättre titel om man ser till internetsökbarheten. Gravitas heter det nya albumet som har ett omslag som andas klassisk Asia, och lite Yes. Ett band med klassisk historia förstås, med storsäljande album bakom sig med med musiker vars kompetens nog gör de flesta aspirerande musiker lite avundsjuka. De har också en historia med bra och ofta ganska meningslös musik bakom sig, några riktiga dängor men de flesta av deras album har egentligen inte så mycket att komma med om man ska vara ärlig. Och det lär ju knappast ändras nu, eller?

Musikaliskt är det poppig arenarock, ofta medryckande, ibland lite sentimentalt. Det är ett album som ni kännare av Asia lär knappast finna er fullständigt förvirrade och ovetandes för att det låter ganska precis som Asia brukar. Steve Howes frånvaro tycks väl inte ha gjort så mycket för bandets ljudbild ändå. Snyggt producerat, förstås. Samtidigt känns det fräschare än tidigare, XXX var bra men slätstruken precis som det mesta eller allt Asia tidigare gjort. Knappa femtio minuters speltid, egentligen är väl det lite att ta i tycker jag men det är hyggligt varierat så jag tycker nog att albumet håller hela tiden. Fräscht, kanske inte jättemodernt men klassiskt Asia för dagens musikaliska scen.

Första spåret Valkyrie är ett extremt beroendeframkallande spår som nästan ensamt gör att man vill lyssna på detta album. Men det finns mer, mer grymma låtar som bjuder på grym musik. Jag tycker faktiskt att detta är det bästa Asia gjort, och att det är första gången de faktiskt bjuder på ett riktigt bra album. Det finns en och annan gäspning men i stort är det ett album som imponerar och imponerar stort i sina bästa stunder.

Bäst är som jag redan nämnt Valkyrie men också fjärde spåret Nyctophobia är äckligt bra och Joe DiMaggio’s Glove är en annan favorit från detta album. Så kort och gott kan vi dra slutsatsen att Asia bjuder på arenarock av bästa kvalité, ett underhållande och riktigt bra album, det är bara lite synd att låtar som Valkyrie och Nyctophobia bara fastnar i huvudet och man kan inte tänka på annat. Nåväl, kanske kan jag glömma den nu när jag skrivit denna recension. Asia rockar fortfarande, eller ska vi säga att de äntligen rockar?

HHHHHHH