Tritton
Face of Madness

Skumt namn, Tritton. Det verkar inte betyda någonting, Tritton. Ett ansikte av galenskap pryder omslaget som har en väldigt snygg färgsättning. Motivet är däremot lite tråkigt, loggan skvallrar om heavy metal. Tritton är ett mexikanskt band som bildades 2009 men två av medlemmarna har spelat tillsammans under ett femtontal år och har varit medlemmar i bandet Dracko. Influenserna skrivs till NWOBHM, blues och klassisk rock. Kvintetten består av fyra män och en kvinna, två röster hörs i bandets musik. De släpper detta album på egen hand, självklart har de haft vett att anlita ett PR-bolag för att synas och få recensioner skrivna. Men vad ska vi då säga om detta mexikanska band, ett av få mexikanska band jag hört?

Vi kan säga att deras musik känns väldigt inspirerad av den brittiska heavy metal som dök upp i ramljuset under åttiotalets början, även produktionen låter som att det skulle ha varit inspelat vid den tiden. Inte överdrivet imponerande ljudbild tycket jag, det låter lite billigt och lite daterat. De sju spåren trillar förbi ganska snabbt och visar ett balanserat intryck där spåren känns kompetent genomförda och balansen mellan kvinnlig och manlig sång är väldigt stark. Imponerande låtsnickeri får jag lov att säga, heavy metal med kvinnlig och manlig sång, tänk om det kommit under den gyllene era som kallas NWOBHM. Hyfsat bra variation, det stora problemet för detta band och detta album är produktionen, det hade behövts något lite mer modernt. Något lite mer fräscht än vad vi får här.

Det är trots lite brister i produktionen ett väldigt kompetent album, bra låtar och bra genomfört album vars intryck tyvärr sänks till följd av en lite risig produktion. Inledande Wanton War är troligen albumets trevligaste spår i mitt tycke, kanske inte överdrivet mycket bättre än något annat spår men det är det spår jag minns från albumet. Det är inte ett speciellt unikt album, de dubbla sångarna är en snygg infallsvinkel och inte det mest vanliga i ganska standardiserad heavy metal men det i sig gör inte att Tritton står ut.

Detta album är som jag redan förklarat, hyggligt bra men produktionen kunde verkligen ha varit bättre. Synd med den omoderna produktionen, om de fixar till den saken till senare så kan de säkerligen ha en vinnare på gång. Ett bra debutalbum, kanske ett som kan hjälpa dem finna ett bra skivbolag så att de kan hitta någon som trycker ut det bästa ur deras låtar så att de får en ljudbild som gör låtarna riktig rättvisa. Om ni gillar klassisk heavy metal tror jag att det kan vara intressant för er att kolla upp detta album.

HHHHHHH