PelleK
Ocean of Opportunity

Tydligen är PelleK känd för sitt röstomfång på fyra oktaver, vilket visserligen är imponerande men det finns flera rocksångare med samma kapacitet och ofta blir det hellre skrattretande och löjligt än bra när dessa försöker skryta med sin röst. Nu vet jag att denne norrman kan sjunga bra eftersom jag hört honom i Damnation Angels och debutalbumet som PelleK förra året togs väl emot av oss. Flitigt värre måste man ju ändå säga eftersom nu finns namnet PelleK på tre album som sett dagens ljus under två år, dessutom har det slängt ihop ett gäng covers på youtubesidan. Ingen som jag direkt blev överdrivet imponerad av dock, känns som hastigt ihopsatta saker för att uppdatera youtubesidan snabbt. Det är dock andra albumet under epitetet PelleK som är fokalpunkten denna gång och det har ett skepp på framsidan. Kan det vara power metal? tänker jag när jag får denna och jag har förstås helt rätt, det ser väldigt genretypiskt ut.

Power metal med symfoniinslag. Det är något som gjorts förr och det är något som ibland fungerar och ibland inte fungerar, för PelleK fungerar det. Produktionen och ljudbilden låter väldigt kompetent, kanske inte det bästa jag hört i genren men det fungerar definitivt. Sångaren är mycket kompetent även om det finns partier där han låter mindre lyckad, kanske försöker han vissa sitt röstomfång lite väl mycket. Annars känns det som äventyr i luftballong, på havet och lite sådant, det skall vara ett konceptalbum men det är ingenting som direkt skiner igenom när man lyssnar på de nio spåren som alltså är tänkta som nio kapitel.

Det är definitivt ett bra album även om viss originalitet efterlyses om de önskar hålla sig relevanta under någon längre tid. Spåren är generellt underhållande och sångaren är som jag redan sagt oftast riktigt bra även om han tar sitt fyraoktavstrams lite långt ibland istället för att bara sjunga bra. Överlag måste jag dock säga att det inte finns mycket att klaga på, inget spår är undermåligt och några är dessutom riktigt bra så det är bara att lyfta på hatten och tillstå att Ocean of Opportunity är ett väldigt trevligt album för den som gillar power metal. Kanske att det är lite väl klichémässigt för den som inte är alltför djupt bevandrad i power metalen.

Mina favoritspår är en trio spår som alla låter väldigt likt något som skulle kunna ha gjorts av Sonata Arctica men kanske inte av samma kaliber som finnarna, det är Sea of Okhotsk, Gods Pocket och Sky Odyssey. Sea of Okhotsk med pianolir av en stil vi ganska ofta hör från Sonata Arctica, Gods Pocket är en snabb historia och Sky Odyssey är en lugnare historia. Det är riktigt bra låtar om än med en viss känsla av déjà vu. Vi ska dock inte ta något från PelleK, det är inga plagiat vi talar om bara musik som låter relativt likt ett annat band och om vi ska ta hela albumet så låter det likt diverse band. Det är svårt att göra något som känns nytt och fräscht idag och kanske ska man inte alltid se ned på det som tydligt inspirerats av något annat och uppenbart visar det i sin musik, risken är dock att sådant försvinner eftersom de som var pionjärer oftast skapat än helt annan styrka runt sin musik tack vare att de bröt mark för dessa efterföljare.

Ocean of Opportunity är ett underhållande power metal album men det är knappast något för den som letar efter något nyskapande, men det är nio bra låtar som jag varmt kan rekommendera till den som gillar power metal. Riktigt välgjort och kul album som dock är lite väl likt allt annat i genren för att kunna vara ett riktigt toppalbum kan väl få bli slutklämmen.

HHHHHHH